Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster GÖTEBORG KYRKBYN 732:54 - husnr 4, LUNDBY NYA KYRKA

 Byggnad - Värdering

LUNDBY NYA KYRKA (akt.)
9/26/06
Motivering
KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK OCH BEDÖMNING

LUNDBY NYA KYRKA uppfördes 1996 på platsen för den kyrka som totalförstördes i en brand 1993. Den ligger i Kyrkbyn på centrala Hisingen inte långt från den gamla medeltida kyrkan. Kyrkan ritades av arkitekterna Akke Zimdal, Margareta Diedrichs och Eva Grane vid FFNS arkitektkontor

KYRKOMILJÖN består av kyrkogård och kyrka med församlingslokaler samt ett klocktorn. Lundby nya kyrkogård anlades samtidigt som man byggde en ny kyrka på 1880-talet och kyrkan är placerad på kyrkogårdens högsta punkt i sydöst. Kyrkomiljön omges i öster och söder av flerfamiljshus samt i norr och väster av villabebyggelse.

Runt hela kyrkogården löper en kraftig meterhög mur av granit. I öster ligger kyrkogårdens huvudentré som betonas genom att muren är indragen i en halvcirkel med öppningar i mitten. Kyrkogården har två skilda delar som båda representerar sin tid. Båda har en tydlig axialitet och hela gångsystemet är asfalterat. Den äldre delen har en organisk form med oregelbundna fält som omges av slingrande gångar. Den andra delen är anlagd på 1930-talet med strikta geometriska former.

KYRKOBYGGNADEN innehåller kyrkorum och församlingslokaler. Arkitekterna har inspirerats av den italienska basilikan vilket präglar kyrkans grundform. Den är traditionellt orienterad i öst-västlig riktning med koret i öster. På var sida om själva basilikan finns en lägre byggnadskropp som sträcker sig längre än själva kyrkan åt väster och bildar på så sätt en förgård. En trappa leder upp till förgården, som flankeras av flyglarnas stora glasade väggar och har kyrkporten i fonden. Sammanbunden med förgården står ett högt och smalt klocktorn som kröns av en förgylld kyrktupp.

Kyrkobyggnaden är, liksom sin föregångare på platsen, mönstermurad av tegel i olika röda nyanser och har en sockel av grovhuggen granit. Från öster domineras kyrkan av den höga absiden, med sina små fönstergluggar som är lösgjord från kyrkan genom rumshöga fönsterslitsar. På entréfasaden i väster och på klocktornet löper horisontella band av röd puts i de för övrigt tegelklädda fasaderna. Över kyrkporten sitter en keramikmosaik av konstnären Herman Fogelin och ett rosettfönster av Arne Charlez. Taket är belagt med koppar. Exteriören är väl sammanhållen med ett enkelt och väl proportionerat formspråk som är både klassiskt och modernt.

KYRKORUMMETS uttryck är avskalat med släta vita väggar och tak, utan profilering eller skuggverkan. Inredningen är av ek eller av kalksten. Som i en basilika höjer sig mittskeppet över de båda sidoskeppen och ger rummet volym och rikligt med dagsljus genom kleristoriets ljust färgade glas. I övrigt finns ingen indelning av långhuset i skepp. Koret är däremot tydligt avgränsat från långhuset genom sitt två steg högre golvnivå. Det är väl upplyst genom de glasade partier som sträcker sig från golv till tak på ömse sidor om altaret och genom de trettio små fönster som är jämt fördelade över absidväggen. En stor rund altartavla föreställande korset som en öppen dörr, av konstnären Lars Huck Hultgren, hänger högt över altaret. Bänkarna är originellt utformade och byggda i vinkel där de främsta bänkraderna är kortare och nästan omsluts av de bakre. De står traditionellt uppdelade i två kvarter. I väster finns en rymlig läktare med branta gradänger och fasta bänkar. Läktarfronten är vit och rundad i sin mittdel. Kyrkorummets strama arkitektoniska utformning kontrasteras av altartavlan och nummertavlornas naiva uttryck.

ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: