Stäng fönster GÖTEBORG SÄVE 15:1 - husnr 1, SÄVE KYRKA (SANKT OLOVS KYRKA)
Byggnad - Värdering
| SÄVE KYRKA (SANKT OLOVS KYRKA) (akt.) | |
| 10/25/05 |
| Motivering |
|---|
|
SÄVE KYRKA ligger i ett område med en lång historisk kontinuitet rikt på fornlämningar Kyrkan uppfördes under medeltiden med en planform som var vanlig under 1100-talet och början av 1200-talet. Kyrkan tillsammans med resterna av Säve Kyrkebys bebyggelse med bondgårdar och intilliggande beteshagar samlad runt en bergsknalle utgör en ålderdomlig bymiljö. KYRKOGÅRDENS murar, grindar och uppvuxna lövträd är värdefulla för kyrkomiljön. Karaktäristiskt är också bårhuset (1938, Axel Forssén). KYRKOBYGGNADEN representerar de medeltida sockenkyrkor som senare byggts om till salskyrka (1730), med det karaktäristiska tresidiga koret och förstorade fönster. Kyrkans exteriör har inte nämnvärt förändrats sedan tornet uppfördes 1750. Kyrkan innehåller medeltida murverk i långhusets västra del. Takstolarna i kyrkans äldre del kan vara medeltida. INTERIÖREN uppvisar ett kyrkorum med historiskt djup, innehållande inventarier och inredning från flera olika tider, den äldsta är den medeltida dopfunten som anses tillhöra Thorkillusgruppen. Dopfunten har en utkragning med uttömningshål i foten, vilket är ovanligt. Interiören har en väl sammanhållen helhetskaraktär, som bär en stark prägel av 1600-och 1700-talen genom sina äldre inredningsdetaljer (altaruppsatsen 1670-tal, välvt trätak från åren 1696 och 1734, predikstol ca 1700, stengolvet troligen från 1730-talet). Läktare och läktarbarriär är från 1853, bänkinredningen är från 1902. Kyrkan har särskilt värdefullt interiört måleri i det välvda trätaket. Takets äldsta del, som från väster räknat sträcker sig ungefär fram till tredje långhusfönstret, tillkom 1696. Den resterande delen byggdes 1734. Det äldre valvet försågs 1704 med målningar av Christian von Schönfeldt. Hans målningssvit i Säve kyrka anses vara en av landets mest värdefulla från barocktiden. Det nyare valvet målades 1737 av Göteborgsmålaren Johan Ross. Kyrkans ålderdomliga karaktär är delvis ett resultat av restaureringen 1934 då stora delar av måleriet återställdes och konserverades, och då vissa ändringar och tillägg gjordes, bl a byggdes sakristia. Senare arbeten har inte påverkat denna karaktär. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan utgör tillsammans med bebyggelse en sammanhållen by- och kyrkomiljö. - Kyrkogårdens grusgångar, stenmur, smidesgrindar och bårhus har stor betydelse för kyrkomiljön. - De delar av murverket som är medeltida, de äldsta takstolarna samt dopfunten utgör omistliga historiska dokument. - Kyrkans exteriör har inte nämnvärt förändrats sedan 1746-50. - Interiörens äldre inredning från 1600- till 1800-tal. - De unika takmålningarna. - Mittgångens bevarade stengolv är troligen lagt så tidigt som 1736. |
