Stäng fönster STOCKHOLM KRUBBAN 18 - husnr 1A, KANSLIKASERNEN (RIKSANTIKVARIEÄMBETET)
Byggnad - Värdering
| KANSLIKASERNEN (RIKSANTIKVARIEÄMBETET) (akt.) | |
| 4/20/21 |
| Motivering |
|---|
|
Blå - Fastighet med bebyggelse vars kulturhistoriska värde motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i kulturminneslagen. Statliga byggnadsminnen. Kyrkobyggnader tillhörande svenska kyrkan. Stockholms stadsmuseum 1983. Kanslikasernens strama monumentalitet manifesterar den kungliga status som Kungl. Livgardet till häst hade. Sättet att gruppera byggnaden tillsammans med Östra och Västra stallet har jämförts med utformningen av krigshögskolan Karlberg. Anläggningen låg ursprungligen i likhet med Karlberg i ett fritt läge och kunde upplevas på avstånd från vattnet. Byggnadens fasad räknas till landets främsta exempel på empirtidens arkitekturideal. Arkitekten Fredrik Blom tillhör de mest tongivande företrädarna för empiren i Sverige och denna byggnad räknas till hans främsta verk. Bloms arkitektur och denna byggnad karakteriseras av enkelhet och rationalitet. Kanslikasernen kan ses som en föregångare i detta avseende och en tankemässig förelöpare till de grundläggande principer som fortfarande 200 år senare präglar vår tids arkitektur. Kanslikasernens exteriör har arkitekturhistoriska värden kopplade till uttryck, tid och upphovsman. Utformningen och ursprungsfunktionen minner om en tid, då området fortfarande karakteriserades av öppna landskapsrum med vida utblickar mot vattnet. Norra fasaden samspelar och är samkomponerad med Historiska museets nybyggnad från 1930-talet. Det centrala rundade och utskjutande trapphuset tillkom vid detta tillfälle och har kulturhistoriska kvalitéer kopplade till tiden rent allmänt, men specifikt också 1930-talets sätt att hantera en ny funktion och samtidigt att integrera gammalt och nytt. Byggnadens interiör präglas helt av den ombyggnad som gjordes när Historiska museet uppfördes. Riksantikvarieämbetets och Historiska museets verksamheter var integrerade och Kanslikasernens bevarade interiörer från denna tid bör ses i ett sammanhang med museibyggnadens interiöra gestaltning. Vestibul, trapphus och sessionssalar med fast inredning och konstnärlig utsmyckning är högkvalitativa uttryck för detta. Även kontorsinredningen i den västra samt i någon mån även den östra logementslängans andra våning är värdefulla uttryck för den anpassade funktionalism som präglade gestaltningen av byggnadens interiör. Mittpartiets entréparti med trapphall och hiss är utformad med stor omsorg om gestaltning, material och formgivning och speglar den tongivande ideologen och verksamhetsledaren Sigurd Curmans uttalade idéer om tillgänglighet för den besökande allmänheten, som skulle ha lätt att orientera sig. Andra bärande och genomförda tankar är att tjänsterum, tidigare bibliotek och arkiv skulle kunna nås direkt från tjänstelokalerna och där samarbete mellan de olika institutionerna i huset, liksom universitets- och forskarvärlden utanför huset, skulle underlättas. Den tidigare läsesalens tak finns kvar med bevarade, men idag belysningssatta, ljusinsläpp och får ses som ett uttryck för den tidigare funktionen och dess pedagogiska tanke. I våningen en trappa, markerad i mittrisalitens fasad som den förnämaste delen av byggnaden, inreddes på 1930-talet Vitterhetsakademins sessionssal. Salen inreddes i gustaviansk stil viket hänsyftade till akademiens återupplivande år 1786. Fast inredning speglar detta syfte där bland annat akademins kungliga beskydd uttrycks. En byst av Gustav III har sin givna plats i anslutning till en väggpanel med kungens namnchiffer. Även namnchiffret för dåvarande kungen Gustav V finns som en del i ingångsdörrens överstycke. |
