Stäng fönster STOCKHOLM LANTMÄTAREN 2 - husnr 1, JAKOBS KYRKA (SANKT JACOBS KYRKA)
Byggnad - Värdering
| JAKOBS KYRKA (SANKT JACOBS KYRKA) (akt.) | |
| 11/3/05 |
| Motivering |
|---|
|
S:t Jacobs kyrka är en av de äldsta bevarade byggnaderna på Stockholms malmar och utgör en viktig del av Stockholms stadsbild. Med sin stora rödfärgade byggnadsvolym och sitt rikt dekorerade torn reser sig kyrkan över Kungsträdgårdens grönska och är ett landmärke i denna del av staden. Byggnadens exteriör ger med sin tegelröda putskulör, sina strävpelare och rikt skulpterade portaler ett mycket ålderdomligt intryck. Framförallt den södra portalen från 1644 visar upp ett stenarbete av yppersta klass. Jakobs Torg, som fungerar som ett kyrktorg i ordets rätta bemärkelse, är trots att den inte ingår i kyrkotomten en mycket viktig del av kyrkomiljön. Kyrkogården med sina äldre gravvårdar utgör en liten grön oas mitt i storstadens bullriga miljö. Interiören domineras av de bastanta sandstenskolonner, som skiljer mittskeppet från sidoskeppen. Tillsammans med de höga valven ger de rummet en enorm resning och bidrar till en mäktig och genuint ålderdomlig rumsupplevelse. Kyrkorummet har undergått många förändringar under århundradens lopp, vilka inte är läsbara idag då de i princip utraderades vid 1930-talets omdaning. Några viktiga äldre tydliga årsringar finns dock kvar som t ex orgelfasaden från 1740-talet, predikstolen från 1820-talet och 1890-talets korfönster. Idag är det 1930-talets ombyggnad som präglar rummet då ambitionen var att återskapa ett kyrkorum med en stämning av sent 1600- eller tidigt 1700-tal. Den nygjorda altaruppsatsen, tillkomsten av dopkapellet, omdaningen av bänkinredningen och de nya armaturerna m m är alla viktiga delar i denna omgestaltning. Det gäller även de många inventarier från 1600-talet såsom dopfunt, begravningsvapen, gravhällar, ljusarmar etc som återbördades till kyrkorummet i och med 1930-talets renovering. Många av dessa 1600-talsföremål har ett stort konstnärligt och hantverksmässigt värde. Under 1900-talets sista decennier har en del mindre ändringar gjorts för att lösa kyrkans förvaringsproblem. Flera ytor i kyrkorummet, som t ex vid västentrén och bakom predikstolen, har tagits i anspråk för kaffebord, uppställning av diverse föremål o dyl på ett sätt som kan upplevas som främmande i ett så traditionellt kyrkorum som Jacobs kyrkas. Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: • kyrkobyggnadens framträdande roll i Stockholms stadsbild • Jakobs Torgs funktion som kyrktorg • sandstensportalerna från 1640-talet med sin rika skulpturala dekor • interiörens ålderdomliga karaktär och den enkelhet och renhet som präglar rummet • kyrkans äldre inventarier av högsta konstnärliga och hantverksmässiga klass såsom dopfunt, begravningsvapen, silver, textilier |
