Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster STOCKHOLM SKANSEN 23 - husnr 1

 Byggnad - Värdering

5/29/07
Motivering
Blått = Fastighet/fastigheter med bebyggelse vars kulturhistoriska värde motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i kulturminneslagen.

Kulturhuset vid Sergels Torg är ett av 1900-talets viktigaste svenska byggnadsverk, och utgör tillsammans med grannbyggnaderna Stadsteatern och Riksbanken kulmen på Peter Celsings arkitektkarriär. De arkitektoniska och arkitekturhistoriska värdena är mycket stora. Byggnaden har en välformad gestaltning av hög kvalitet, både utvändigt och invändigt. I tidens anda präglas Kulturhuset av flexibilitet och allmängiltighet, med stora möjligheter till förändringar av utnyttjandet. Den dramatiska glasfasaden mot Sergels Torg utformades för att göra byggnadens öppna våningsplan till en fortsättning på torgytan, med glaset bara som en klimatskyddande skärm. Gränsen mellan ute och inne skulle suddas ut, fasaderna avdramatiseras och immaterialiseras - bli mindre påträngande i stadsrummet. Även den medvetna och mycket tidstypiska användningen av slät, omålad betong har betydelse för husets arkitektoniska värden. Detaljerna är viktiga; man kan t.ex. nämna fönstrens koppar, användningen av lackerad plåt och målat trä, entrépartiernas dekorativa glödlampor, de återkommande släta naturstensgolven. Arkitekten ritade även stora delar av inredningen, t.ex. de karaktäristiska mjukt svängda lädersofforna som fortfarande till stora delar är bevarade.

Kulturhuset har betydande samhällshistoriska värden. Byggnaden är ett av Sveriges bästa exempel på hur 1960-talets tankar om ett vidgat kulturbegrepp påverkade arkitekturen och stadsbyggandet. Här, mitt i centrala Stockholm, skulle en ny sorts institutionsbyggnad skapas, där många olika slag av finkulturella och folkliga uttryckssätt samlades på en och samma plats, samtidigt som det också fanns utrymme för samhällsdebatt, diskussioner och avkoppling. Till det stora samhällshistoriska värdet bidrar funktionen under 1970-talet som en del av det provisoriska riksdagshuset.

Kulturhuset har stora symbolvärden. Funktionen och det centrala läget gör att detta är en byggnad som de allra flesta stockholmare har en relation till.

Placeringen, direkt invid Sergels Torg, Sveriges viktigaste moderna platsbildning, ger Kulturhuset självklara och mycket stora stadsbildsmässiga värden. Dessa förstärks av det sätt som byggnaden med sitt uttrycksfulla taklandskap avtecknar sig på avstånd från Sveavägen.

Byggnadens stadsbyggnadshistoriska värden är betydande. Kulturhuset utgjorde, tillsammans med Stadsteatern och Riksbanken, flaggskeppet i efterkrigstidens cityomvandling. På ett ytterst medvetet sätt samkomponerades Kulturhuset med Sergels Torg, Sveavägen och Hötorgscity. Resultatet blev en enhetlig miljö med få motsvarigheter i hela världen; ett sammanhållet modernt stadsrum av yppersta arkitektoniska och planeringstekniska klass i en storstads centrum.

Anläggningen är som helhet välbevarad till sitt yttre, och delvis till sitt inre. De förändringar som skett, t.ex. i bottenvåningarnas fasader, eller installationen av helt nya rulltrappsarrangemang, är negativa för de kulturhistoriska värdena men påverkar inte dessa i grunden.