Stäng fönster ROBERTSFORS KYRKOGÅRDEN 1 - husnr 1A, ROBERTSFORS KYRKA
Byggnad - Värdering
| Robertsfors kyrka (akt.), ROBERTSFORS KYRKA (akt.) | |
| 9/16/11 |
| Motivering |
|---|
|
Kyrkomiljön i Robertsfors har, liksom mycket annat i samhället, historiska kopplingar till industriverksamheten från 1700-talet och framåt, med järnbruk, smedjor, gjuteri och sågverk. De första två kyrkorna uppfördes av bolaget som brukskyrkor. Kyrkomiljön ligger också i anslutning till den gamla bruksmiljön och ingår därmed i en kulturmiljö av riksintresse. De tre kyrkogårdarna, som alla är äldre än den nuvarande kyrkan, ger en kontinuitet bakåt och innehåller lämningar som minner om Robertsfors historia. På den gamla kyrkogården vid kyrkan märks det bl.a. på några äldre gravvårdar, samt öppningen i muren mot söder och resterna av den allékantade gata som ledde i rak axel mellan disponentbostaden och de tidigare kyrkorna. På mellersta kyrkogården kan man läsa samhällets historia genom titlar på gravvårdarna, vilka anknyter till industri-historien, samt genom de ovanligt många järnkorsen, som alla är gjutna i Robertsfors. Även Fredriksfors, där den nyaste begravningsplatsen är belägen, har starka historiska kopplingar till Robertsfors bruk. Fredriksfors gravkapell är tidstypiskt genom sin historiserande och slutna karaktär och dessutom det enda i länet som gestaltas av Harald Wadsjö, som var en av landets då ledande kyrkogårdsarkitekter. Stenvalvsbron vid entrén till kyrkan uttrycker samma ideal som gravkapellet och de stärker därför varandras värden. Robertsfors 1950-talskyrka representerar både modernism och tillbakablickande traditionsbundenhet. Kyrkan är tornlös och proportionerad som en senmedeltida stenkyrka, med brant sadeltak och nästan ingen takfot. Genom sin utformning anknyter den därmed till sockenkyrkan i Bygdeå. Det rektangulära långhuset och den utskjutande sakristian följer också ett traditionellt mönster, liksom ingångens placering längst bak på den sydligare långsidan, vilket var vanligt på medeltida kyrkor. Modernistiska drag är fasadens stilrena och rationella yttre, den delvis asymmetriska fönstersättningen, samt det dynamiska samspelet mellan inskjutna fönster- och dörröppningar och fönster i liv med muren. Bärande karaktärsdrag är de slutna vita väggarna och det mörka branta skiffertaket. Kyrkans exteriör är till största delen oförändrad sedan byggnadstiden, men församlingshemmets tillbyggnad har genom sin volym och karaktär blivit ett dominant inslag i miljön och därmed försvagat kyrkans utvändiga kvalitéer såväl som kyrkomiljöns kulturhistoriska värden. Även invändigt är kyrkorummet rent, återhållsamt och sparsmakat. Eleganta lösningar för att exempelvis dölja spotlights syftar ytterligare till att hålla kyrkorummet rent. Särskilt utmärkande komponenter är korfönstret, valvpelarna, dopnischen och takarmaturerna i kyrkorummet. Interiören är relativt välbevarad, men förändringarna längst fram – i synnerhet smidesräcket, bänkborttagningen och linoleummattan – har i någon mån minskat autenticiteten och det kulturhistoriska värdet. Robertsfors kyrka är den enda i länet som ritats av den välkände arkitekten Ivar Tengbom, men hör knappast till hans huvudnummer nationellt sett. Att särskilt tänka på vid användning och förvaltning av kyrkomiljön och byggnaderna Den äldsta kyrkogården vid kyrkan utgör en värdefull länk bakåt i tiden till platsens tidigare kyrkor. De äldre gravvårdarna, den karaktärsfulla bogårdsmuren med öppning mot söder och resterna av den gamla vägen med allé är värdefulla inslag. Mellersta kyrkogården har ett samhälls-/lokalhistoriskt värde med alla sina järnkors som är tillverkade i Robertsfors. Fredriksfors gravkapell utgör genom sin särpräglade, historiserande, spånklädda och slutna utformning ett för landet omistligt dokument över 1920-talets grav-kapellsideal och kyrkogårdsexperten Harald Wadsjös verksamhet. Byggnaden har arkitektoniska värden och präglas av hög kvalitet i materialval och utförande. Altartavlan av Einar Forseth på dörren till f.d. likboden har höga konstnärliga och symboliska värden. Kyrkan har ett arkitektoniskt värde och är ritad av en av 1900-talets mest namn-kunniga arkitekter i Sverige. Exteriören är välbevarad förutom tillbyggnaden av församlingshem och ändringen av nordvästgaveln. Kyrkorummet är förhållandevis välbevarat, och nästan all inredning är kvar från byggnadstiden. Korfönstret av Bo Beskow utgör ett dominerande blickfång i kyrkan. Det har en tidstypisk utformning och ett konstnärligt värde. |
