Stäng fönster STORUMAN ÅSKILJE 2:85 - husnr 1, ÅSKILJE KYRKA
Byggnad - Värdering
| Åskilje kyrka (akt.), ÅSKILJE KYRKA (akt.) | |
| 8/16/10 |
| Motivering |
|---|
|
Åskilje kyrka uppfördes som ett enkelt nästan bönhusliknande kapell 1928. Det hade redan från början svagt 1920-talsklassicistiska drag, t.ex. den ljusa (eventuellt gula) färgsättningen och de markerade hörnpilastrarna. Den additiva tillkomsten av klocktornet 1936 innebar en stor förändring av byggnadens karaktär samtidigt som väldigt lite av den ursprungliga byggnadskroppen egentligen förändrades. Stilmässigt förstärktes det klassicistiska och traditionellt sakrala. Det utbyggda koret inordnar sig också i samma strävan, liksom den ändrade färgsättningen från ljus (gul?) till dagens vitgråa färg. De yttre förändringarna som skedde ganska snart efter kyrkans uppförande (och kanske hade genomförts på en gång om ekonomin varit bättre) återspeglas inte i interiören. Invändigt finns också vissa klassicistiska drag, som exempelvis altarringens och bänkgavlarnas geometriska utformning. Men framförallt präglas kyrkorummet av en folklig barock som kommer till uttryck genom spegelvalvet, den plastiska valvlisten med svarvade klot och den starka brokiga färgsättningen, komponerad av Sten Flemming från Långsjöby. Kyrkan är nästan helt oförändrad invändigt, utöver korutbyggnaden samt orgeln längst bak i kyrkorummet, som med sin modernistiska fasad avviker från kyrkorummets övriga karaktär. Kyrkans äldsta och mest värdefulla inventarie är predikstolen i barockstil. Den snidades 1745 för Lycksele gamla kyrka (invigd 1736), troligen av bildhuggaren Tengmark från Umeå. Kanske var det kyrkans arkitekt Hans Biskop som även ritade predikstolen. När Lycksele kyrka revs 1800 togs predikstolen till vara för att sedan sättas upp i Stensele (gamla) kyrka 1824. Den kyrkan revs i sin tur när Stenseles nuvarande kyrka byggdes 1885. Predikstolen magasinerades och hamnade slutligen i Åskilje kyrka 1928. Kyrkan har en tydlig parallell i Umnäs kyrka, som uppfördes enligt samma ritningar och också den har genomgått samma förändringar vid samma tid som Åskilje. Kyrkorna är därför än idag mycket lika. Främsta skillnaderna är takmaterialet (tegel i Åskilje, brädspån i Umnäs), altarprydnaden (kors i Åskilje, altartavla i Umnäs), nummertavlans och orgelns utformning, avsaknaden av dekorationsmåleri i Umnäs samt predikstolarnas ålder och utformning. Av de två bedöms Åskilje kyrka som något högre värderad än Umnäs kyrka, tack vare predikstolen och dekorationsmåleriet, samt att kyrkorummet är mer förändrat i Umnäs (bl.a. ommålning med delvis ny färgsättning). Att särskilt tänka på vid användning och förvaltning av kyrkomiljön och byggnaderna Kyrkan har en enkel och klassicistisk karaktär, som förstärktes med tillbyggnaden av tornet och koret. Interiören är i stort sett välbevarad, förutom korutbyggnaden och orgeln. Originalfärgsättningen i brokiga färger utgör en mycket betydelsefull del av kyrkans invändiga karaktär. Detsamma gäller det låga spegelvalvet, valvlisten med klot samt de fina dekorationsmålningarna. Predikstolen i barockstil (byggd 1745) har varit i bruk under tre kyrkors livslängd (Lycksele gamla, Stensele gamla och Åskilje). Den ger kontinuitet till församlingens försvunna kyrkor och besitter därför ett särskilt högt kulturhistoriskt värde. |
