Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster SALA KRISTINA 4:238 - husnr 1, KRISTINA KYRKA

 Byggnad - Värdering

KRISTINA KYRKA (akt.)
10/25/05
Motivering
Kristina kyrka i Sala uppfördes 1635-41 som ett av stiftets mest påkostade byggnadsverk. Mest välbevarat sedan äldsta byggnadstiden torde vara södra vapenhuset med sitt sadeltak, skulpterad sandstensportal och stjärnvalv. Annars återstår nedre delarna av kyrkans yttre murar och två av valven över kyrkorummet.

Generellt sett präglas kyrkan mer av den återuppbyggnad som skedde efter stadsbranden 1736. Då fick långhus och sakristia nuvarande omfång, fönsterindelning, dörrar och säteritak. Tornets murar förstärktes med ankarjärn och lanterninen i barockstil tillkom. Bevarade 1700-talsinslag interiört är altaruppsatsen, predikstolen och läktarens stora orgelfasad.

Av 1800-talets förändringar märks främst de nuvarande fönstersnickerierna och kyrkorummets öppna bänkar, från 1882. Långhus, sakristia och vapenhus miste sin dittillsvarande spåntäckning 1886, då taken istället belades med falsad plåt.

Vid sidan av 1700-talet präglas kyrkan i hög grad av 1900-talsförändringar. Mest känd är 1905-06 års inre omgestaltning, ledd av arkitekt Erik Lallerstedt, då kyrkorummet fick sina nuvarande golv och sin färgsättning med dekorationer i jugendstil. Fasadernas stensocklar, puts och färgsättning är resultatet av omfattande yttre renoveringar på 1950- och 60-talen. Då blev också långhusets och vapenhusets tak koppartäckta.

Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:

• Altaruppsatsen och predikstolen utgör en välbevarad 1700-talskomposition. Ett särdrag är att
marmoreringen avbildar lokala marmorsorter.
• Orgelfasaden är en av stiftets största och mest påkostade
• Kyrkorummets jugendmålningar från 1905-06 är av stort konsthistoriskt värde
• Bevarade radiatorer från 1905-06 har teknikhistoriskt värde
• Kyrkans nuvarande socklar och fasadputs är resultatet av stora satsningar på 1950- och 60-talen.
Utförandet är ovanligt påkostat i sitt slag, därtill av hög estetisk och teknisk kvalitet, därför
angeläget att slå vakt om.
• Vid sidan av kyrkan besitter prästgårdsvillan i enkel jugendstil och Mikaelsgården,
ritad av arkitekt Cyrillus Johansson, stort kulturhistoriskt värde
• Såväl den gamla kyrkogården runt kyrkan som den nya kyrkogården i stadens södra del har blivit
inventerade av Västmanlands läns museum.