Stäng fönster SKINNSKATTEBERG GUNNILBOBY 5:1 - husnr 1, GUNNILBO KYRKA
Byggnad - Värdering
| GUNNILBO KYRKA (akt.) | |
| 5/30/06 |
| Motivering |
|---|
|
Kyrkan i Gunnilbo från 1835 är en exponent för de många nyklassicistiska kyrkor, ibland kallade Karl-Johanskyrkor eller Tegnérlador, vilka uppfördes i hela landet under 1800-talets första hälft. Typiska yttre drag som går igen är tornets lanternin med omgivande plattform, ett rakt avslutat kor som inte särskilt redovisas i fasaden och sakristians placering i en utbyggnad bakom koret. Nämnas skall även långsidornas symmetriskt placerade fönster och mittportaler, de senare dock igensatta. Exteriören har behållit en hög grad av ursprunglighet. Till förändringarna hör 1895 års byte från spån till falsad plåt på yttertaket och fasadernas färgsättning, som är resultatet av den senaste större renoveringen 1973. Då valdes att avstå från avfärgning och istället låta putsbruket ha sin naturligt gråbruna färg. Mest ursprunglig i kyrkans interiör är den spegelindelade läktarbarriären, målad med ljusgrå oljefärg och förgyllda ramstycken kring fyllningarna. Uppe på läktaren finns dessutom ett bevarat bänkkvarter från 1835. Altare, altarring och predikstol tillkom också samtidigt med kyrkan, men deras färgsättning ändrades avsevärt - till nuvarande marmorering - vid arkitekt Claes Laurents omgestaltning 1965-66. Då blev också golven av hyvlad kalksten lagda och kyrkorummet återfick slutna bänkkvarter, men med för tiden modern form och träytorna lämnade synliga. Vid målningen av valv och väggar övergavs kalkfärgen för en emulsionsfärg, enligt uppgift med plasttillsats. De ändrade formerna och materialen har gjort att kyrkorummet förlorat mycket autenticitet. Stilen är dock alltjämt nyklassicistisk. Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: • Kyrkans nyklassicistiska exteriör från 1835 är bevarad till sina huvuddrag, trots att långsidornas portaler blivit igensatta. Att de ursprungliga fönstersnickerierna finns kvar är ovanligt. (Visitationsprotokoll från 1800-talet redovisar att fasaderna då var avfärgade i en mer gulgrå nyans, något värt att beakta vid kommande renovering) • Gunnilbo är en av stiftets få kyrkor som ännu har manuell klockringning • Olle Hjortsbergs muralmålning i korets nisch, är av stort konsthistoriskt värde. Dock miste målningen sin ursprungliga bakgrund, en röd skymningshimmel, vid en diskutabel renovering 1965-66. Himlen lär finnas kvar under nuvarande färgskikt. • På läktaren finns ett bevarat bänkkvarter från 1835. • Kyrkogårdsmuren från 1800-talets förra hälft är av stort kulturhistoriskt värde. Av särskilt lokalhistoriskt intresse är järnhällarna som täcker södra muren. • Färna och Bockhammars gravkor från 1782 är ett i sitt slag påkostat byggnadsverk med en avancerad fasadutformning, vilket i synnerhet gäller portiken. |
