Stäng fönster VÄSTERÅS HARAKERS PRÄSTGÅRD 1:4 - husnr 1, HARAKERS KYRKA
Byggnad - Värdering
| HARAKERS KYRKA (akt.) | |
| 12/14/05 |
| Motivering |
|---|
|
När Harakers kyrka uppfördes råder delade meningar om, men förmodligen under senare hälften av 1400-talet. Nuvarande exteriör präglas framförallt av en utvidgning 1795-96. Bland de mer påtagliga förändringar som sedan dess skett är 1884 års byte från spån- till plåttak och insättande av fönster med större rutor vid samma tid eller något senare. Fotografier från början av 1900-talet visar att kyrkans fasader då hade en kraftigare gul färg än nuvarande ljust ockragula. Korets strävpelare vittnar om kyrkans konstruktion och utseende före 1795. Många olika historiska skeden är tydligt avläsbara i nuvarande kyrkorum. Medeltiden representeras av de båda östra kryssvälvda travéerna med bevarade invigningskors, delar av ett altarskåp, samt en anmärkningsvärt stor samling träskulpturer. De båda travéernas motivmålningar från 1618, donerade av Brahe, är ett avtryck från den svenska stormaktstiden. Västra delens murade tunnvalv och dragjärnen som genomkorsar kyrkorummet vittnar om 1700-talets ansträngningar att stabilisera och utvidga kyrkobyggnaden. Bänkinredningen är visserligen sentida, byggd 1936, men med skärmar utformade efter bevarade förlagor från 1796. Från 1842 är kyrkans altarring och predikstol. Vid den senaste stora restaureringen 1936 lades kyrkorummets nuvarande golv och fönstren fick sina innerbågar med blyinfattat nyantikglas i olika färger. Genom att tidigare restaureringar skett med relativ respekt för befintliga detaljer uppvisar kyrkorummet och angränsande rum en rik sammansättning av historiska inslag. Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: • Många olika historiska skeden är tydligt avläsbara i nuvarande kyrkorum, vilket är en kvalitet att slå vakt om. • De östra travéernas målningar är några av stiftets mest välbevarade exempel på efterreformatoriskt måleri. • Altarring och predikstol från 1842 har sin ursprungliga färgsättning bevarad. • Kyrkorummets nuvarande bänkinredning har skärmar tillverkade med förlaga hämtad från 1795-96 års bänkinredning. Målningen är av hög klass och bör vid restaurering helst endast bättras där så krävs. • På orgelläktaren återstår originalbänkar från 1796 och 1892. • Kyrkans fasader blev vid senaste renoveringen 1972-73 lagade med traditionellt kalkbruk och avfärgade med Gotlandskalk. Dessa material används lämpligen även vid kommande arbeten. • Under kyrkans nuvarande fasadputs finns flera äldre färg- och putsskikt. Efter analys är återgång till tidigare färgsättning möjlig. • Östra sidans gravar med krattade grusbäddar, järnstaket och stenramar minner om det sena 1800-talets kyrkogårdskultur. |
