Stäng fönster VÄSTERÅS TORTUNA PRÄSTGÅRD 1:9 - husnr 1, TORTUNA KYRKA
Byggnad - Värdering
| TORTUNA KYRKA (akt.) | |
| 5/19/05 |
| Motivering |
|---|
|
Tortuna kyrka präglas till sin exteriör av ombyggnader 1780-81 och 1824-26. Vid den förra tillkom nuvarande fönsterindelning och portaler, vid den senare tillbyggdes västornet och långhusets tak sänktes till dagens flackare fall. 1905 insattes nuvarande fönstersnickerier och takets tidigare spåntäckning ersattes med falsad plåt. Kyrkorummet är täckt med medeltida stjärnvalv, vars 1500-talsmålningar aldrig varit överkalkade och därför räknas till de mest välbevarade i stiftet. Huvuddelen av väggarnas målningar är från samma tid, fast mer fragmentariska. Andra äldre inslag i kyrkorummet är predikstolen från 1641, altaruppsatsen från 1791 och läktaren med orgel från mitten av 1800-talet, invigd 1854. Vid den senaste stora omgestaltningen 1932 tillkom nuvarande golv, bänkinredning och innerfönster med färgat nyantikglas. De olika delarna bildar en väl avstämd helhet. Kyrkplatsen i Tortuna har bevarat åtskilliga historiska inslag såsom likvagnsskjul, kyrkstallar och prästgård. Miljö har därför av länsmuseet och kommunen klassats som värdefull miljö. De tre ringarstenarna är registrerade fornlämningar. Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: • Kyrkorummets två travéer hör till stiftets mest välbevarade medeltida byggnadsverk. Till detta skall läggas att valvens målningar aldrig varit övermålade. • Att såväl altare, altarprydnad som altarring är desamma sedan 1791är relativt sällsynt. Vid senaste restaureringen återställdes delvis den ursprungliga färgsättningen • Den i valvpelaren murade trappan upp till kyrkvinden är en av få bevarade i sitt slag och vittnar om den äldre tid då kyrkan saknade torn . • Vapenhuset i tornets bottenvåning med sina dubbeltrappor till våningen ovanför är en välbevarad 1800-talsinteriör • Södra sidans pilasterförsedda, lätt överdimensionerade portal från 1780-81 är tidstypisk och skänker särprägel åt kyrkans exteriör • Då bänkinredningen vid färdigställandet 1932 fick syrabetsade ytor var detta en nyhet inom dåtidens restaureringskonst. Behandlingen har givit träytorna en lyster som ansluter väl till kyrkorummet i övrigt och bör därför bibehållas. • Gravvårdar av större kulturhistoriskt värde har klassats i länsmuseets kyrkogårdsinventering 1984. |
