Stäng fönster SKINNSKATTEBERG PRÄSTGÅRDEN 1:149 - husnr 1, SKINNSKATTEBERGS KYRKA
Byggnad - Värdering
| SKINNSKATTEBERGS KYRKA (akt.) | |
| 1/1/06 |
| Motivering |
|---|
|
Skinnskattebergs kyrka färdigställdes 1866 i nygotik och var en för sin tid modern och påkostad byggnad. För ritningarna svarade Västeråsarkitekten Per Johan Ekman, som vid samma tid projekterade den stora ombyggnaden av Västerås domkyrka. Han kombinerade ett historiserande formspråk med högst moderna byggmetoder. En innovation var att slå stjärnvalv med trästomme. Bevarade ursprungliga drag i byggnadens exteriör är de rikt artikulerade fasaderna, gjutjärnsfönstren med blyinfattat glas och tornets ännu skiffertäckta partier. Långhusets och sakristians tak blev på 1870- och 1880-talen täckta med järnplåt istället. Den från början öppna lanterninen blev av underhållsskäl glasad 1928. Interiörens ursprungliga, nygotiska gestaltning avspeglas främst i de sju stjärnvalven, västra läktarens barriär och orgel, samt den rikt utsirade predikstolen, från början ådrad men nu färgsatt i grått, rött och vitt. Sedan invigningen 1866 har interiörerna omgestaltats vid tre tillfällen. Av den tidigaste insatsen på 1890-talet återstår idag västra läktarunderbyggnadens rikt profilerade dörrar och paneler. Kyrkorummets ursprungliga korsplan förändrades 1927-28, då de norra och södra läktarna med underbyggnader tillkom. Ganska ovarsam var den senaste omgestaltningen 1972, efter arkitekt Claes Laurents handlingar. Då borttogs den ursprungliga, nygotiska bänkinredningen, med snidade detaljer, för att ersättas med dagens bänkar i ett enklare, standardmässigt utförande. Läktarna och predikstolen målades i grått, rött och vitt, en färgsättning utan historisk förankring i detta kyrkorum. Koret nyinreddes i modernistisk stil, med polerat kalkstensgolv och – altare, på vilket ett furukors placerades. Korets fönster togs åter upp och i det mellersta sattes rutor färgade i blå och rosa toner. I konsekvens med detta färgsattes kyrkans valv i en svagt rosabruten ton och väggarna i en svagt gråblå – men på grund av nedsmutsning sedan dess är i synnerhet valvens färgsättning svår att ana idag. Överhuvudtaget är 1972 års omgestaltning vag: fast inredning i nygotisk stil ersattes dels med modernistisk, dels med valhänta imitationer av vad som funnits förut. Även angränsande läktarunderbyggnadens lokaler nyinreddes 1972, i dåtida standardutförande utan hänsyn till den historiska gestaltningen. Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: • Skinnskattebergs kyrka var en av landets första byggnader, vars tak täcktes med skiffer, vilket bekräftats av takläggarens kroppåsbrev. Lanterninens och hörntornens kvarvarande skiffertäckning är därför av stort kulturhistoriskt värde. • De ovanligt rikt smyckade fasaderna ger särprägel, ritade av den regionalt verksamme arkitekten P J Ekman. Till saken hör att de förut var avfärgade i ljust rödaktig nyans. • Kyrkans gjutjärnsfönster med blyinfattat glas och de kraftiga, spegelindelade dörrarna är de ursprungliga från 1866. • Kyrkans stjärnvalv byggda på trästomme är en ovanlig konstruktion, av stort byggnadshistoriskt värde. • Västra läktarunderbyggnadens rikt profilerade dörrar och paneler är av stort kulturhistoriskt värde. • Kyrkorummets nuvarande färgsättning är åstadkommen av arkitekt Claes Laurent 1972 och utgår från de blå och rosa rutorna i korets centralfönster. Dessa återspeglas i valvens avfärgning i en svagt rosa ton och väggarnas i en gråblå. Denna och inredningssnickeriernas färgsättning kan diskuteras inför en kommande renovering. |
