Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster KÖPING BRO PRÄSTGÅRD 1:4 - husnr 1, BRO KYRKA

 Byggnad - Värdering

BRO KYRKA (akt.)
2/7/06
Motivering
Bro kyrka är av medeltida ursprung, fast kyrkans yttre präglas mest av en stor ombyggnad 1852-53, genomförd efter en svår brand. Mest tidstypiska uttrycken är lanterninen och västportalen, ritade av M G Anckarsvärd, samt fönsterindelningen. Till denna bild skall läggas att sakristian nybyggdes 1842. Nuvarande fönstersnickerier insattes 1906.

I kyrkorummet är det medeltida ursprunget påtagligare, genom de tre bevarade stjärnvalven. Ett betydande avtryck från 1600-talet är de rikt utsirade bänkfasaderna, vilka dessvärre inte kommer till sin rätt med nuvarande, tjockt påstrukna lackfärg. 1700-talet representeras av altarprydnaden från 1731 i barock och predikstolen från 1757 i rikt smyckad barock/rokoko.

Nuvarande vapenhus i väster iordningställdes 1853 och har kvar sina inredningssnickerier från denna tid. Sakristian från 1842 har kvar en ganska rustik fast inredning, bestående av väggfasta bänkar, skåp och putsad kakelugn. Det välvda taket på järnbalkar från 1898 är däremot ett exempel på sekelskiftets, mer industriellt präglade byggteknik.

Vid inre förnyelse 1906, efter program av arkitekt Rudolf Arborelius, lades korets och mittgångens kalkstensgolv, bestående av bruna och grå plattor i mönster. Sedan dess består även dörren från vapenhuset till kyrkorummet och inredningssnickeriernas blågröna färgsättning. Den skänker onekligen särprägel, samtidigt som den ligger långt från den färg snickerierna ursprungligen haft.

Av värdefulla inslag i kyrkomiljön skall särskilt nämnas västra stigluckan från 1400-talet och kyrkogårdsmuren, som är av medeltida ursprung fast omlagd åren runt 1860. Den före detta komministergården och angränsande skolhus är också viktiga för upplevelsen av kyrkplatsen.

Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
• Såväl kyrkans som västra stigluckans bevarade murverk från medeltiden är omistliga.
Av särskilt intresse är den i valvpelaren murade trappuppgången till kyrkvinden.
• Korets dubbla murar är en ovanlig byggnadsteknisk lösning.
• I sandbädden under kyrkans kalkstensgolv ligger fem gravhällar (enligt underrättelse den 9/8 1906
från kyrkoherde Gustaf Andersson, vid upprustningen detta år)
• Bänkfasaderna är till sina äldsta delar från omkring 1635, med senare tillägg gjorda 1754 och 1906.
Inför kommande renovering bör undersökas i vilken utsträckning äldre färgskikt finns bevarade.
• Predikstolen är ett avancerat arbete i barock/rokoko, färdigställt 1757. Inför kommande renovering
bör undersökas hur mycket av ursprunglig marmorering som finns bevarad under nuvarande
blågröna oljefärg.
• Västportalen från 1852-53, vilken även tjänar som stödmur, är av särskilt byggnadshistoriskt värde.

(Enligt visitationsprotokoll från 1763 var predikstolen ursprungligen marmorerad. Bänkgavlarna lär ursprungligen ha varit bruna och gröna, med röda speglar och svarta lister. 1853 ommålades de med ljusgrå ”pärlfärg” och 1874 blev de ådrade. Den blågröna färgen består sedan 1906 (ommålningar 1934 och 1960))