Stäng fönster VÄSTERÅS KUNGSBYN 12:1 - husnr 1, KUNGSÅRA KYRKA
Byggnad - Värdering
| KUNGSÅRA KYRKA (akt.) | |
| 5/17/05 |
| Motivering |
|---|
|
Kungsåra kyrka byggdes 1751-52 på en medeltida grundmur, vilket förklarar dess ringa omfång. Långhusets ytterväggar höjdes 1771 och tornet påbyggdes till nuvarande, måttliga höjd 1771-72. Vid upprustning 1873 insattes större gjutjärnsfönster och fasaderna fick alltjämt befintlig spritputs. Plåttaket tillkom vid omläggningar 1894 och 1907. Vid sidan av dessa synliga förändringar har relativt många ingrepp i stommen krävts för att säkra byggnadens fortbestånd. Kyrkorummet har sedan 1700-talet förändrats kraftigt vid omgestaltningar 1873, 1884 och 1954-56. Frånsett enskilda inslag såsom altaruppsats och predikstol har vid dessa tillfällen inga större hänsyn tagits till äldre inredningsdetaljer. Kyrkplatsen i Kungsåra omges av en bymiljö med lång historisk kontinuitet. Bevarade byggnader med direkt anknytning till kyrkans historia är klockarstugan, före detta sockenmagasinet, ytterligare en timrad bod, kyrkskolan öster om förbipasserande väg, samt den sedan länge frånsålda prästgården ett stycke norrut. Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: • Kungsåra kyrka får särprägel av att den uppfördes 1751-52 på en medeltida grundmur, vilken därigenom bestämde även den nya byggnadens yttre mått. • Vid sidan av grundmuren finns medeltida murverk i sakristian, fast i begränsad omfattning sedan lagningar med tegel skett 1846-50 • Sakristians plåttak är till sina äldsta delar från 1850. Alltjämt består taket av enkelfalsade plåtar i småformat. Detta utförande är angeläget att bibehålla och reparationer måste anpassas därefter. • Altarfönstret kan relativt enkelt återupptas på insidan, om församlingen så önskar. Dess (alltför) höga placering i förhållande till tunnvalvet beror på att det murade valv som fanns före 1802 hade sin bas högre upp. • Tunnvalvets puts är bevarad i sitt ursprungliga utförande från 1804, med en grund av lerbruk på pliggar och utstockningar av kalkbruk. Tekniskt har detta utförande visat sig fungera väl. • Vid renoveringen 1985 ströks fasaderna med kalkfärg med tillsats av järnvitriol. För att kommande avfärgning skall bli bra krävs därför att kalkfärg med järnvitriol återigen används. |
