Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster AVESTA ÖSTANBYN 46:1 - husnr 1, GRYTNÄS KYRKA

 Byggnad - Värdering

GRYTNÄS KYRKA (akt.)
12/15/05
Motivering
Kyrkplatsen och kyrkbyn i Grytnäs har gamla anor och är representativa för den välmående slättbygden vars utveckling även främjades av den långvariga järnhanteringen i området.
Grytnäs kyrka är till sina äldsta delar troligen från början av 1300-talet. Den medeltida kyrkan var blygsammare till sin storlek och bestod av endast två travéer under ett högt sadeltak. Byggnadens stomme var uppförd av gråsten och oputsad. De påkostade stjärnvalven tillkom först i slutet av 1400-talet. Det skulle dröja ytterligare några decennier innan korpartiet, med valv och väggar, fick sin praktfulla och färgrika dekor och kanske även då sina ”gubbar”.
Det dröjde sedan till 1700-talet innan kyrkan utsattes för betydande förändringar. År 1730 förlängdes långhuset med en ny kortravé och under följande årtionden om- och tillbyggdes sakristian. Under slutet av århundradet uppfördes det mäktiga tornet, samtidigt ersattes taket med nuvarande brutna tak. Troligen var det även då som kyrkan putsades utvändigt. Byggna-dens hade genomgått en radikal och medveten förvandling. Invändigt hade redan tidigare den färgrika senmedeltida utsmyckningen överkalkats och koret fått sin tidstypiska altaruppsats. I stort hade nu kyrkan fått sin nyklassicistiska karaktär.
Bakom ombyggnaden under slutet av 1700-talet, då tornet tillkom, stod byggmästaren Erik Sjöström. Han hade tidigare uppfört tornen i bl.a. Garpenberg, By och Folkärna och tillämpa-de modifierade ritningar från dessa byggen, därmed släktskapet mellan dessa kyrkor.
Under 1800-talet genomgick kyrkans inredning en hel del förändringar och kyrkan ”moderni-serades” efter tidens smak. En omfattande restaurering på 1930-talet, under ledning av arki-tekt G. Holmdahl och konservator A. Nilsson, inriktade sig på att återställa så mycket som möjligt av den medeltida prakten. Det var då som valv- och väggmålningarna frilades. Ytter-ligare en omfattande renovering genomfördes på 1980-talet. Först och främst berördes koret, läktaren och orgeln samt tornets vapenhus och kammare.
Grytnäs kyrka präglas tydligt av två olika perioder. Utvändigt dominerar klassicismens form-språk som en följd av till- och ombyggnaden under slutet av 1700-talet. Invändigt dominerar medeltiden med de praktfulla valven och den rika målade dekoren. Medeltiden samlever där dock med inslag från den nyklassicistiska perioden, som tydligast i altaruppsättningen och i predikstolen.
Kyrkan och bymiljön ingår i ett område av riksintresse för kulturmiljövården

Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön
• Kyrkans ombyggda exteriör speglar nyklassicismens arkitektoniska ideal som framträder särskilt i
tornhuvens och takets utformning
• Interiören har behållit en senmedeltida prägel som kommer till uttryck särskilt i de praktfulla valven
och de restaurerade målningarna
• Altaruppsättningen och predikstolen är representativa tillägg från den klassiserande perioden