Stäng fönster FALUN ENVIKSBYN 11:15 - husnr 1, ENVIKENS GAMLA KYRKA
Byggnad - Värdering
| ENVIKENS GAMLA KYRKA (akt.) | |
| 12/29/06 |
| Motivering |
|---|
|
Envikens gamla kyrka timrades 1671-72, men nuvarande omfång och utseende består till sina huvuddrag sedan en om - och tillbyggnad 1781. De spånklädda, faluröda fasaderna är tidstypiska och karakteristiska för Dalarnas timrade kyrkor. Även ingångsdörrarna med sina handhyvlade foder är från 1700-talet medan fönstren insattes vid upprustning 1871 - med sin storlek och spröjsindelning för de tankarna till samtida skolhus. Kyrkorummet präglas av den nyinredning som successivt skedde decennierna efter 1781 års utbyggnad. Valvens och väggarnas vitlimmade paneler var gängse i dåtidens träkyrkor. Ännu mer i tiden blev den nyklassicistiska altaruppsatsen, med pilastrar, girlander och ett krönande kors med törnekrona. Detsamma kan sägas om bibelorden som målats över östra gavelns fönster. Draperimålningen runt fönstret är däremot ett mer ålderdomligt drag. Bland kyrkans senare tillägg märks främst orgeln, med pipor i trä och fasad i nyklassicistisk stil, färdigställd 1872 av G W Becker i Venjan. Från samma tid är läktarbarriärens och predikstolens målning, vit med gula utsmyckningar. På 1880-talet installerades kyrkkaminen. Altarringen och bänkinredningen fick sin alltjämt befintliga grå/vita målning. Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: • Envikens gamla kyrka med omgivande kyrkogård, samt sexmansboden, är att betrakta som en museal anläggning och skall underhållas därefter. • I synnerhet interiörerna besitter en sällsynt stor autenticitet, vilket motiverar ett nära nog fullständigt bevarande. Målade ytor restaureras vid behov av konservator. • Enligt visitationsprotokoll 1787 var predikstolen ursprungligen blåmålad. Undersökning bör göras för att se om rester av den blå färgen finns kvar (därmed inte sagt att denna färgsättning skall återställas) • Orgeln med sina pipor i trä är en av få bevarade i sitt slag, byggd 1872 av en lokal orgelbyggare. • Kyrkkaminen är troligen stiftets enda bevarade och därför av stort kulturhistoriskt värde. Önskvärt är att den hålls i eldningsdugligt skick. (Om skorstensstocken hålls oeldad under längre tid bör mynningen skyddas från regnvatten.) • Sakristians öppna eldstad från 1781 är en av få bevarade i Västerås stift. Önskvärt är att även denna hålls i eldningsdugligt skick. (Om skorstensstocken hålls oeldad under längre tid bör mynningen skyddas från regnvatten.) |
