Stäng fönster SÄTER GRÄNGSHAMMAR 1:3 - husnr 1, SILVBERGS KYRKA
Byggnad - Värdering
| SILVBERGS KYRKA (akt.) | |
| 3/17/05 |
| Motivering |
|---|
|
Silvbergs kyrka uppfördes som en integrerad del av bruksmiljön i Grängshammar. Kyrkans till-komst och byggnadshistoria är starkt förknippad med brukspatronen Olof Forsgrens era vid bruket. Kyrkan, uppförd 1830-34, tillhör den utbredda gruppen av nyklassiska kyrkor som tillkom över hela landet mellan ungefär 1760 och 1860. Dessa har vanligen stora fönstersystem, vitputsade väggar och murar samt en sparsam, stram men monumental utsmyckning. Silvbergs kyrka är dock en av de få kyrkor i landet med oktogonal centralplan, och en av de fem kyrkorna med central plan inom Västerås stift. Den har likheter med Malingsbo brukskyrka, vilken dock är uppförd i trä, samt med Skeppsholmskyrkan i Stockholm. Silvbergs kyrka är byggd huvudsakligen av slaggflis, som brukets övriga byggnader, troligen en unik företeelse bland kyrkobyggnaderna. Kyrkans nyklassicistiska inredning domineras av den monumentala altaranordningen med integrerad altarpredikstol; en av de tre som bevarats inom stiftet, samt av läktaren med sin orgelfasad. I kyrkans inredning ingår ett flertal medeltida inventarier som övertagits från Nicolai Kapell i Östra Silvberg (Se s. 5 under inredning och inventarier). Invändigt präglas kyrkorummets och inredningens färgsättning av 1930-talets restaurering. Utvändigt är skifferbeläggningen på tälttaken samt färgsättning på sadeltaken en följd av 1930-talets åtgärder. Ursprungligen har taken troligen varit täckta av spån och därefter av plåt. Silvbergs kyrka utgör ett intressant exempel på en nyklassicistisk kyrka, till stora delar välbevarad utvändigt och invändigt. Den vittnar även om sin tids bruksmiljö och dess ideal, värderingar och levnadssätt. Silvbergs kyrkogård är av ovanlig karaktär med sitt bedårande läge och kuperade tomt med äldre växlighet. Den omfattar även två bårhus, av vilka det ena är arkitektoniskt betydande. Kyrkogården innehåller också en stor variation av gravvårdar som till viss del speglar brukets personhistoria. Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: • Kyrkomiljön med kyrkobyggnad, kyrkogård, tillhörande och anslutande byggnader. Kyrkomiljön utgör även en omistlig del av bruksmiljön • Kyrkogårdens karaktär med sin utformning och äldre växlighet samt sin unika samling av äldre och ovanliga gravvårdar som även speglar brukets personhistoria • Kyrkobyggnadens ursprungliga välbevarade nyklassicistiska exteriör, i stort oförändrad • Kyrkans originalinredning. I synnerhet läktaren och orgelfasaden samt den stiltypiska altaranordningen med altare, altarpredikstol och altarring. Altar-predikstolen är en av de få bevarade inom stiftet. • Murverkens ovanliga konstruktionsmaterial, slaggstensflis • Äldre medeltida inventarier som härstammar från S:t Nikolai kapell |
