Stäng fönster GAGNEF NORDANHOLEN 26:18 - husnr 1, MOCKFJÄRDS KAPELL
Byggnad - Värdering
| MOCKFJÄRDS KAPELL (akt.) | |
| 1/12/06 |
| Motivering |
|---|
|
Efter långvariga tvister om lokaliseringen fick Mockfjärd ett första träkapell på 1620-talet. På 1680-talet anlades en kyrkogård i anslutning till kapellet. Mot slutet av seklet togs beslut om att uppföra en ny byggnad på samma plats. Nuvarande kapell påbörjades 1694 och invigdes sex år senare. Byggnaden hade då en mindre sakristia men saknade dock torn; samtidigt uppfördes därför en fristående klockstapel. Sak-ristian utvidgades på 1790-talet och fick då sin nuvarande form. Sin slutliga utformning fick kyrkan 1828, då det karaktäristiska tornet med trappstegsgavlar tillkom. I samband med detta revs den gamla klockstapeln. Den nuvarande färgsättningen i vitt är en följd av en renovering som påbörjades 1850, innan dess var byggnaden rödmålad. Kyrkobyggnaden genomgick en första omfattande renovering och modernisering på 1920-talet. Ytterligare en omfattande restaurering, huvudsakligen invändigt, genomfördes 1954, under ledning av arkitekt B. Schill och konservator J. Werkmäster. Det är i samband med detta som kyrkan fick sin nuvarande karaktär invändigt. Senast renoverades kyrkan 1996. Mockfjärds lilla kyrka, som ursprungligen var kapell under Gagnef, är representativ för de mindre träkyrkobyggnaderna som uppfördes under 1600- och 1700-talen i Dalarna. Byggnadstekniskt skiljde de sig föga från allmogens större byggnader. Byggnadens timmerväggar var inledningsvis rödmålade: Panelfodringen infördes troligen under 1700-talet men inte förrän 1850-talet fick fasderna sin karakteristiska vita färgsättning. Sin säregna karaktär fick kyrkan då tornet, som efterliknar sydsvensk tegelarkitektur, tillfördes på 1820-talet. Byggna-dens nuvarande vita färgsättning härrör från 1850-talet och hämtar troligen sin inspiration från nyklassicismen. Byggnaden präglas även av flera renoveringar och restaureringar som genom-förts under 1900-talet och speglar rådande restaureringsideologier. I kyrkans fasta inredning ingår flera äldre uppsättningar av hög kvalité och av stor betydelse för kyrkorummet, bland dessa kan nämnas altaranordningarna och bänkinredningen. En del av inredningen och inventarierna är äldre än byggnaden; som exempelvis dopfunten och predikstolen vilka ursprungligen tillhört andra kyrkor. Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön • Kyrkans utvändiga karaktär, avseende form, material och färgsättning; som präglas av 1850-talets åtgärder • Kyrkans invändiga karaktär och inredning som präglas av 1950-talets restaure-ring • Den äldre inredningen som delvis har anknytning till andra Dalakyrkor, bl.a. predikstolen och dopfunten från 1600-talet samt 1700-talets inredningsdetaljer |
