Stäng fönster LEKSAND HALLEN 16:1 - husnr 2, SILJANSNÄS KYRKA
Byggnad - Värdering
| SILJANSNÄS KYRKA (akt.) | |
| 12/15/05 |
| Motivering |
|---|
|
Siljansnäs kyrka påbörjades under 1860-talet och stod klar 1875. Den saknar föregångare i form av äldre kapell eller kyrka. Inte förrän 1866 kunde Siljansnäs bilda en egen församling. Innan dess var bygden underställd moderkyrkan i Leksand, dit Siljans folk hänvisades med slitsamma båtfärder som följd. Den långvariga och kännbara befolkningsökningen i Siljansbygden ledde dock så småningom till avstyckningen av moderförsamlingen och uppförandet av nya församlingskyrkor. Kyrkan uppfördes efter ritningar av slottsarkitekt Ludvig Hawerman som även är upphovsman till bl.a. ett stort antal andra kyrkobygger i landet. Han ritade bl.a. Boda och Ore kyrkor samt Härnösands domkyrka. Siljansnäs, som är något yngre, kom att utgöra förebild för Ore kyrka. Byggnaderna har stora likheter såväl ut- som invändigt. Till stilen är byggnaden såväl ut- som invändigt till huvuddragen nyklassicistisk, trots att stilperioden egentligen upphörde på 1860-talet. Den bär därför även inslag av den intågande nya stiltrenden med de s.k. ”nya stilarna”. Nygotikens formspråk och karaktär speglas exempelvis i lanterninens spira och predikstolen. Siljansnäs kyrka är ovanligt homogen, mycket beroende på att den sedan uppförandet genomgått få ändringar; detta gäller såväl byggnaden som inredningen. Det är framför allt upprustningarna från 1920- och 1960-talen som i viss mån har inverkat på det ursprungliga utförandet. Ändringarna har berört bl.a. färgsättningen, golvbeläggningen, bänkuppsättningen och tekniska förbättringar. Kyrkans originalfärgsättning är dock till största del numera återställd. Den senaste upprustningen mellan 2001 och 2004 har bl.a. medfört nya inredningar under läktaren, i vapenhuset och i tornkammaren. Byggnaden är såväl ut- som invändigt mycket väl bevarad och till största del oförändrad, i synnerhet utvändigt. Av särskilt intresse i kyrkans inredning är den väl bevarade korscenografin med absid, korskrank, altaruppsats och tillhörande korinredning. Även den till korskranket anslutande och väl bevarade sakristian är en sällsynt företeelse. Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön • Kyrkans välbevarade och tidstypiska exteriör, som exempel på övergångsstil från renodlad nyklassicism till de efterföljande ”nya stilarna” • De välbevarade interiörerna som genomgått få förändringar. Den homogena inredningen som är samtida med kyrkan och till största del har samma upphovsmän • Den ovanligt välbevarade korscenografin med tillhörande inredning; bl.a. absid, korskrank, altaruppsats, altarring och predikstol • Sakristians originalinredning |
