Stäng fönster LUDVIKA SÄFSEN 5:1 - husnr 1, SÄFSNÄS KYRKA (GUSTAVI KYRKA)
Byggnad - Värdering
| SÄFSNÄS KYRKA (GUSTAVI KYRKA) (akt.) | |
| 2/6/06 |
| Motivering |
|---|
|
Bygden kring Säfsnäs har släktskap med de vida skogsområdena i grannlandskapet Värmland. Den befolkades inte förrän på 1600-talet av invandrande finnar. Med brukens etablering på 1700-talet inträffade ett avgörande genombrott. När krisen inom järnindustrin nådde bygden under 1800-talets andra hälft övergick bolagen till utnyttjandet av sitt stora skogsinnehav. Sulfit- och sulfatfabrik först och sedan pappersbruk anlades samtidigt som sågverk på flera platser. En ny järnväg byggdes till Hällefors för främst massavedstransport. Men i början av 1970-talet drabbades även träindustrin av en kris, bygdens industriera var över. Nuvarande kyrkan i ”Säfsbyn” invigdes 1762 och ersatte byns första kyrkobyggnad, ett enkelt oktogonal kapell uppfört 1723. Tillkomsten av nya kapellet, som för bygden var av ansenliga mått och av representativ karaktär, präglades starkt av bruksägarnas, medverkan, bidrag och inflytande. Ägarna till Gravendals och Fredriksberg innehade turvis patronatsrätt. Den nya kyrkan gavs en tidstypisk korsplan samt en representativ och påkostad utformning. Kyrkorummets korsplan kompletterades samtidigt med tillbyggda vapenhus i väster och söder samt med sakristia i öster. Byggnaden uppfördes av timmer och brädfodrades. Säteritaken med ursprungligen beklädnad av järnplåt över korsbyggnaden, större rundbågiga fönster samt en påkostad inredning utgjorde också del av bruksherrarnas ståndsymbolik. Karakteristisk för kyrkan är även de korsande tunnvalven med sneda avslutningar mot korsarmarnas gavlar. Säfsnäs kyrka utmärker sig även genom bevarade ursprungliga inredningar av hög kvalité, i synnerhet gäller detta altaruppsättningen och predikstolen. I Sverige finns ca 70 träkyrkor som härstammar från 1700-talet (Nordin, 1992). Den kraftiga expansionen av bruken i Bergslagen på 1600- och 1700-talen medförde ett omfattande kyrkobyggande, större delen av dessa uppfördes som träkyrkor. Korsformiga kyrkor blev vanliga först på 1700-talet. Säfsnäs kyrka har släktskap med de samtida kyrkorna i Ludvika och Sundborn. Klockstapeln är något yngre än kyrkan, den uppfördes 1771 och påbyggdes 1787. Kyrkan har genomgått två större renoveringar som medförde betydande förändringar på byggnaden och inredningen. Den ena från 1890-talet präglades av en smakrestaurering i epokens anda. Kyrkorummet och inredningen övermålades, bänkarna byttes ut, läktarbarriärerna förvandlades liksom dörrar, altaruppsättningen, fönstren m.m. Fram till denna renovering hade kyrkans inredning som präglades av rokokon förblivit i stort oförändrad. Andra renoveringen, som genomfördes på 1950-talet, syftade i motsats att i största mån återställa kyrkobyggnadens ursprungliga 1700-talskaraktär samt till restaurering av skadade delar och införandet av tekniska lösningar. Den kom dock att präglas av kompromisser. Utvändigt är byggnaden ovanligt väl bevarad och har i stort förblivit oförändrad. Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: • Byggnadens ovanligt välbevarade ursprungliga utformning och utförande; beträffande plan, form och material såväl ut- som invändigt • Kyrkorummets ursprungliga 1700-talskaraktär, med bevarade samtida inredningar och detaljer i synnerhet altaruppsatsen och predikstolen • Bevarade partier av kyrkorummets 1700-tals målade utsmyckning som kvarstår under nya färgskikt, även annat ursprungligt dekormåleri • Orgelfasaden från 1865 i sen empirestil, tillhörande kyrkans första orgel • De väggfasta epitafierna från 1700-talet, som vittnesbörd om bruksherrarnas inflytande på bygden och kyrkan • Den välbevarade och ovanliga klockstapeln från 1770-talet • Gravvårdar som speglar brukens personhistoria |
