Stäng fönster AVESTA FOLKÄRNA PRÄSTGÅRD 1:16 - husnr 1, FOLKÄRNA KYRKA
Byggnad - Värdering
| FOLKÄRNA KYRKA (akt.) | |
| 12/15/05 |
| Motivering |
|---|
|
Folkärna nuvarande kyrka är den tredje i raden på platsen. Ett träkapell uppfördes på 1300-talet men drabbades redan 1378 av eldsvåda. Det ersattes av en stenkyrka vars första etapp, två travéer, troligen stod klar omkring 1400. Denna kyrka tillbyggdes med nuvarande torn under slutet av samma sekel. Den utvidgades sedan under 1680- och 1690 talen mot öster med ytterligare två travéer. Tornets nuvarande avslutning med huv och spira tillkom 1788. Mellan 1849-1853 genomgick kyrkan en omfattande förnyelse då gamla långhuset revs och ersattes med nuvarande, det medeltida tornet behölls dock. Det nya långhuset utformades som en större treskeppig kyrka, med ett tunnvalv i mittskeppet som bärs av doriska pelare, samt ett halvcirkelformat kor med kolonnad. Kyrkans plan och koravslutning kan den jämföras med Älvdalens kyrka som uppfördes några decennier tidigare. Upphovsmannen bakom kyrkans förnyelse, JA. Hawerman, var en av periodens främsta arkitekter. Ombyggnaden utgick dock från ett förslag från 1838, av ingenjör Olof Forsgren. Kyrkorummets nuvarande karaktär och inredning är till största del samtida med ombyggnaden från 1850-talet; det är ett representativt och väl bevarade exempel på den svenska empirens arkitektur och inredning. Renoveringarna från 1930- och 1970-talen har inte ändrat nämnvärt den ursprungliga karaktären. Det praktfulla tornet med sina tegelmurar i överdel och karaktäristiska vitputsade blinderingar anses vara det bäst bevarade medeltida kyrkotornet i Dalarna. Nuvarande huv med tornur och lanternin med utsiktsplattform i praktfullt gustaviansk stil tillkom dock på 1780-talet, då trolige tornkroppen putsades helt. Folkärnas tornhuv, ett verk av byggmästare Eric Sjöström, kom därefter att bilda skola för många kyrktorn i Folkarebygden och även i angränsande bygder i Västmanland. Kyrkan förenar tydligt tre renodlade arkitektoniska perioder; medeltiden i tornets kropp, gustaviansk stilideal i tornets kröning och empiren i långhusets utformning och inredning. Strax väster och söder om kyrkan finns ett flertal byggnader med stort miljö- och historiskt värde. De flesta har nära band till kyrkan och utgör en väsentlig del av kyrkomiljön. Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön • Äldre murverk som härstammar från gamla långhuset • Tornets arkitektoniska karaktär och betydelse såväl avseende de medeltida delarna som den gustavianska påbyggnaden • Långhusets tidstypiska arkitektoniska karaktär, som är representativ för den svenska empiren och är ovanligt väl bevarad • Kyrkorummets inredningar och detaljer som är samtida med långhusets tillkomst; i synnerhet altarbord, altarkors, altarring, nummertavlor och predikstol som härrör från O.A. Dahlman ateljé i Västerås. Gäller även orgelfasaden från 1850-talet i empire stil • Äldre inredningar och inventarier som härstammar från den gamla kyrkan • Kyrkan, kyrkogården och anslutande byggnader utgör en samlad och känslig miljö som speglar kyrkplatsens forna centrala betydelse i bygden |
