Stäng fönster ALVESTA BLÄDINGE 8:1 - husnr 1, BLÄDINGE KYRKA
Byggnad - Värdering
| BLÄDINGE KYRKA (akt.) | |
| 1/1/07 |
| Motivering |
|---|
|
Blädinge kyrka är en medeltida kyrka som med tiden fått en mycket blandad karaktär. I exteriören har det ålderdomliga intrycket nästan försvunnit i och med de större omdaningar som skedde då torn och koravslutning tillkom på 1700- och 1800-talet. Endast den ståtliga takresningen skvallrar om dess tidiga ursprung. På håll ger kyrkan ett kompakt, men ändå tydligt klassicistiskt intryck, vilket får den att framstå som en vanlig 1800-talskyrka. I interiören har bänkfasaderna och predikstolen i renässansstil stort kulturhistoriskt värde, liksom läktarbarriären med sitt måleri. Dessa, samt kyrkorummets proportioner, sätter stor prägel på en interiör som i övrigt lider av en viss ambivalens i identiteten. De vita väggarna, det ljusa taket och de stora fönstren talar klassicismens språk och utgör tillsammans med de riktigt moderna inventarierna främmande inslag i sammanhanget. Den kallt ljusblå färgen i innertaket hör till senare tiders kyrkobyggen och kan med fördel bytas mot en något mörkare blå vid framtida restaurering. Det är också möjligt att ta upp någon av nyanserna i exempelvis predikstolens färgsättning, för att uppnå ett varmare och mer intimt kyrkorum. Altaret murades upp vid restaureringen år 1947-49, efter ritningar av arkitekt Hans Lindén. Det har en utformning som står i skarp kontrast till kyrkorummets övriga inredning. Dess råa tegelyta har ingen anknytning till kyrkobyggnaden som sådan, vare sig i material eller i formgivning. Det kan med fördel täckas med ett vackert antependium för att bättre ingå i kyrkorummets helhet. Altarskåpet från 1986 harmonierar dock mycket väl med kyrkorummet och dess äldre inredning. Långhusets sidofönster har i ytterbågarna glas av olika kvaliteter satta i blyspröjs, både ofärgat klarglas och färgat katedralglas. Det vore önskvärt med enhetlighet i sammanhanget, oavsett vilket glas man beslutar sig för att använda. Som det är nu ger fönstren ett något slarvigt intryck. Bevisligen finns rester av ett rikt dekormåleri från bland annat 1600-talet i kyrkorummet, gömt under den vita putsen. Detta har på ett par ställen tagits fram och kan där ge en bild av hur kyrkans interiör tidigare gestaltat sig. Dessa målningar äger ett stort kulturhistoriskt intresse och är intimt förknippade med byggnadens och bygdens historia. Om medel finnes vore det vid en framtida restaurering av interiören positivt att i möjligaste mån ta fram dessa, för att ge kyrkan åter dess mer eller mindre ursprungliga identitet. Målningarna är troligtvis inte kompletta, beroende på senare tillbyggnader och ändringar av muröppningar, men vore ändå ett värdefullt tillskott till att ge interiören en mer enhetlig karaktär. Likaså har delar av dekorativt rankmåleri tagits fram i exteriören, på fasaden under takfoten. Detta måleri är i lika hög grad förknippat med kyrkans äldre historia och vore intressant att försöka ta fram mer av, om det är ekonomiskt och praktiskt möjligt. Långhuset högresta och spånklädda tak är annars det enda som i exteriören skvallrar om kyrkans ålder och ursprung. Den har med senare tillbyggnader av torn och tresidigt kor, samt förstoring av fönster, getts en mer klassicerande uppenbarelse. Med framtagande av långhusets måleri skulle denna skenbara harmoni och enhetlighet visserligen rubbas, men de olika byggnadselementens olika tidsåldrar skulle istället framstå desto tydligare. Blädinge kyrka har en rik historia, vilken med tiden dessvärre alltmer suddats ut. Rester av den finns kvar i form av rika invändiga och utvändiga målningar. Med dessa framtagna skulle kyrkans identitet stärkas och dess kulturhistoriska värde öka. |
