Stäng fönster ALVESTA MISTELÅS 1:9 - husnr 1, MISTELÅS KYRKA
Byggnad - Värdering
| MISTELÅS KYRKA (akt.) | |
| 1/1/07 |
| Motivering |
|---|
|
Mistelås kyrka uppfördes under barocken år 1723, men ombyggdes kraftigt år 1855. Den fick då den nyklassicistiska prägel som den har än idag. Byggnaden är dock inte helt symmetrisk, utan lite annorlunda utformad med sitt långsträckta långskepp, högresta tak och med sakristian placerad på korets norra sida. Vissa spår från 1800-talets epok av blandstilar återfinns i utformningen av bland annat fönster och takresning. Vid restaureringen fick kyrkan sina stora fönster samt en nästan helt igenom ny inredning. Det enda som sparades var i princip de ursprungliga bänkdörrarna. Interiören har sedan dess en typiskt klassicistisk utformning med rena ytor och få dekorationer. Kyrkorummets samtliga innanfönster har av någon anledning försetts med ofärgade råglas, vilket ger en underlig badrumsliknande känsla. Fönstren är alla ogenomskinliga som om de vore igenimmade. Dessa glas finns inte upptagna i något restaureringsförslag, men härrör troligen från restaureringen 1937 eller strax därefter, och är fullständigt främmande för ett klassicistiskt utformat kyrkorum. Det finns ingenting så störande i kyrkans omgivning att denna utestängning av omvärlden kan motiveras, varför de bör bytas ut. Byggnaden skulle vinna mycket på att dessa ersätts med plant klarglas eller svagt färgat katedralglas i motsvarande spröjsning som ytterbågarna. Även exteriört skulle intrycket av kyrkan förbättras. Väggpanelens nedersta del är i bänkkvarteren omålad, vilket bör åtgärdas. Masonitskivorna målas lämpligen i samma gråa nyans som resten av panelen. De kraftigt röda och blå färgerna i inredningen är typiska för de restaureringar som gjordes under 1960- och 1970-talet, men saknar kulturhistorisk förankring i en kyrka som denna. Visserligen fanns färgerna i de barocka inredningarna, men då främst inom väggmåleriet. Mistelås kyrka har i bänkdörrarnas speglar rester av senbarockt måleri i varmare brunaktiga nyanser. Dessa, tillsammans med altaruppsatsens varmare röda nyans, borde vid en framtida restaurering kunna ligga till grund för accentfärger vid en ny ommålning. Hänsyn bör då tas till att inredningen sammantaget har en övervägande klassicistisk utformning, trots de senbarocka inslagen, vilket talar för en ljus och harmonisk färgskala. Den kalla gråa grundfärgen kunde då göras varmare eller bytas mot beige. Belysningen av kantorsplatsen sker idag med två lodrätt stående lysrör placerade mellan orgelfasadens inre dubbelkolonner. Dessa ger ett kraftigt motljus från kyrkorummet sett och förtar därmed delvis orgelfasadens dekorativa verkan, samtidigt som armaturerna i sig är mindre lyckade ur estetisk synpunkt.. Den rent praktiska funktionen är dessutom tveksam, varför ett byte till nedåtriktad belysning medelst neutrala armaturer eller takkrona förordas. Mistelås träkyrka är en annorlunda representant för de nyklassicistiska landsortskyrkorna. Med sin litenhet och avsaknad av torn röjer den sitt släktskap till det enkla ursprunget, medan den stilmässigt förändrats från barock till klassicism. Trots den genomgripande ombyggnaden 1855 känns kyrkan mycket homogen och utseendemässigt väl sammanhållen. Det gamla lever kvar i form av bänkfasadernas dekoration, men den genomgående stilen från 1800-talets mitt är den som dominerar och ger byggnaden dess karaktär. Den bör vid framtida restaureringar beaktas och skyddas mot förvanskning. |
