Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster ALVESTA VISLANDA KYRKA 1:1 - husnr 1, VISLANDA KYRKA

 Byggnad - Värdering

VISLANDA KYRKA (akt.)
1/1/07
Motivering
Vislanda kyrka skulle om ritningarna från ÖIÄ följts ha varit en rikt klassicerande kyrka med stora sidoportaler och våningsindelat torn med högrest lanternin. Men församlingen ville annorlunda och resultatet blev en enklare kyrkobyggnad utan särskilda dekorationer, som stod färdig 1794. Dess exteriör framstår idag som välbevarad och gör med sin anspråkslösa framtoning kyrkan till en typisk representant för landsortens klassicistiska kyrkor. Taktäckningen av spån har bytts mot kopparplåt, liksom lanterninen blivit inklädd och försedd med urtavlor. Dessa utgör de mest genomgripande förändringarna i byggnadens yttre.

Interiören är visserligen ljus i klassicistisk anda, men präglas helt av den genomgripande restaureringen 1902, under arkitekterna Lallerstedt och Fant. Då nytillverkades stora delar av inredningen, såsom bänkar, läktartrappor, läktarbarriär, altarring och altarbord. Snickerierna utfördes i en stram jugendstil, vilket antyder att de kan ha varit ljust målade redan från början, till exempel i vitt och guld. Denna rockad av inredningen var en rejäl förvanskning av det tidigare klassicistiskt hållna kyrkorummet, men den genomfördes på ett konsekvent sätt. Följden blev att inredningen trots allt har en relativt enhetlig karaktär, om än från ”fel” tidsålder. Den är inte heller så avvikande från den ursprungliga i form eller färgsättning att den uppenbart stör intrycket av kyrkans interiör. Det är snarare så att den i sig har ett stort kulturhistoriskt värde, då inredningar i jugendstil är sällsynta i länet, i synnerhet så genomgående som denna i Vislanda kyrka. Därför är det viktigt att slå vakt om och vårda den helhet som de olika inredningselementen utgör.

Koret är relativt rymligt, men är för närvarande fullt med orglar, pianon, kistor, ljusbärare och andra inventarier. Den mycket speciella dopfunten har fått en tråkigt undanskymd placering intill väggen, liksom det tidigare altarkorset. Mängden saker ger ett belamrat intryck på besökaren. Detta borde lätt kunna åtgärdas snarast genom att flytta undan de föremål som inte måste stå i koret.

Interiören bör även i fortsättningen hållas i ljusa färger för att bevara dess klassicistiska ursprung.