Stäng fönster VÄXJÖ ANEBODA 1:66 - husnr 1, ANEBODA KYRKA
Byggnad - Värdering
| ANEBODA KYRKA (akt.) | |
| 1/1/07 |
| Motivering |
|---|
|
Aneboda kyrka uppfördes av trä i en tydligt nationalromantisk stil. Den varierande stående och liggande panelen på fasaden och den inifrån synliga och dekorativt utförda takkonstruktionen är typiska markörer för denna epok. Kyrkan har dock stilmässigt kommit att förändras kraftigt med senare tids restaureringar. Den exteriöra omdaningen på 1950-talet förvanskade rejält kyrkans utseende. Tidigare var den klädd med rödfärgad panel, omväxlande stående och liggande, inramad av vitmålade lister. Denna form påminde om villaarkitekturen vid tiden strax före sekelskiftet 1900. Efter renoveringen 1953 hade arkitekt Bent Jörgen Jörgensen helt klätt in kyrkan med tjärat spån. En del av det indelande listverket hade lämnats kvar, men också tjärats mörkt brunt. Detta ger byggnaden ett helt annat och mycket tyngre uttryck än innan. Visserligen var spånbeklädnad inte helt ovanligt i den nationalromantiska andan i 1900-talets begynnelse, men då i mer konstfull form. Åtgärden innebar här en förenkling av fasadens dekor och gav exteriören ett grövre och dystrare utseende. Vid framtida restaurering av fasaden, då merparten av spånen tjänat ut, kan därför möjligheten övervägas att återställa beklädnaden med panel och listverk. Vad det gäller interiörens färgsättning och materialval finns några saker att peka på. Vid samma restaurering på 1950-talet kläddes väggar och tak i kyrkorummet in med plattor, ovanpå den underliggande panelen. I korabsiden är dock den liggande spontade panelen fortfarande synlig. Interiören har också målats om både då och på 1980-talet. De vita väggarna, de ljust målade bänkarna och det ljust blå innertaket är alla välkända attribut för de nyklassicistiska kyrkorna från 1700-talets andra hälft fram till 1800-talets mitt. Denna färgsättning är dock helt främmande för en kyrka av Anebodas typ, som istället är uppförd i nationalromantisk stil. Troligtvis var panelen på väggar och tak målad i en eller flera närliggande varma och ljusa toner, som inte kontrasterade så hårt mot de mörkare takstolarna och bänkarna som det vita gör. Vid en framtida restaurering borde väggar och tak befrias från de påspikade plattorna och den underliggande panelens färglager undersökas. Sidoskeppens pelare och takstolarna är mycket fint målade i ekimitation, och det är möjligt att även bänkarna ursprungligen haft denna färgsättning. En ommålning i varmare nyanser med mörkare bänkar och fönsterbågar skulle återge kyrkorummet den mer dekorativa och ombonade karaktär det en gång haft. Vid den senare restaureringen byttes bänkarna ut mot nytillverkade och utrymmet under läktaren byggdes in. Bänkarna är dock mycket lika originalen och möjliga att måla i exempelvis ekimitation. Läktarinbyggnaderna utgör tyvärr ett ganska dominerande inslag i kyrkorummet. De bör vid framtida restaureringar anpassas vad gäller beklädnad och färgsättning till övriga innerväggars utseende. Aneboda kyrka är en av få nationalromantiska kyrkor från sekelskiftet 1900 i Kronobergs län, och den enda av dessa som uppförts i trä. Den har därmed ett visst kulturhistoriskt värde även om den förvanskats både utvändigt och invändigt vid restaureringarna under 1900-talets andra hälft. Detta värde skulle dock öka om interiörens och exteriörens i efterhand ditsatta ytskikt avlägsnades och kyrkan återfick sina rätta färger. |
