Stäng fönster VÄXJÖ FURUBY 5:5 - husnr 1, FURUBY KYRKA
Byggnad - Värdering
| Furuby Kyrka (akt.), FURUBY KYRKA (akt.) | |
| 1/1/06 |
| Motivering |
|---|
|
Vid 1800-talets slut lät man arkitekturen inspireras av olika historiska epoker, ofta flera samtidigt. Furuby kyrka, som tillkom under åren 1885-88, präglas i sitt utförande främst av den nygotiska stilen, inspirerad av de medeltida gotländska kyrkorna och deras spetsiga västtorn och dubbelbågiga tornöppningar. Kyrkans exteriör har undgått större förändringar och det är egentligen bara taket på sidoportalen som ändrats. Det var tidigare klätt med skiffer, men detta användes för att lägga om långskeppets tak vid den yttre restaureringen år 2000. Portens tak kläddes då med kopparplåt istället, samma material som redan innan fanns på torn och lanternin. I övrigt ser kyrkan utvändigt ut som den gjorde vid invigningen för 118 år sedan. Inuti byggnaden har det däremot skett en del förändringar under åren, även om det sammantagna intrycket blir att kyrkorummets interiör har kvar en del av sin stilmässiga karaktär. Färgsättningen har dock varierat mycket, men hur den såg ut från början finns inga helt säkra uppgifter om. Då kyrkan skulle restaureras 1937-38 beskrev arkitekt Paul Boberg innertaket som ”gråbrunt med rödbruna fogar och kälningar” och skrev att den övriga inredningen var målad i ”grått och gulbrunt med färginslag av rött och grönt av orolig verkan”. Det är möjligt att detta var den ursprungliga färgsättningen eftersom inga större restaureringar verkar ha gjorts invändigt innan dess. Boberg gav interiören andra färger och lät dessutom måla över stjärnhimlen som fanns på kortakets valvkappor. Korets karaktär har förändrats kraftigt i och med David Ralsons målningar och sedan altarskranket togs bort. Den gestaltning interiören har nu härrör från 1957 då målningarna i korabsiden tillkom och 1976 då resten av interiören målades i isblått, pärlgrått och vitt. Det var också vid den senare restaureringen som den stora inbyggnaden under läktaren gjordes. Denna har lämnats trären, vilket gör den både väl synlig och till ett dominerande inslag i interiören. Den övriga färgsättningen är visserligen ljus men harmonierar dåligt med den nygotiska och nationalromantiska stil som råder. Vid en framtida restaurering bör man återgå till något mörkare och framför allt varmare färger, och se till att det skapas ett spel mellan de dekorativa elementen i inredningens arkitektur. Exempelvis borde innertakets gördellister, paneler och dess listverk målas i separata nyanser för att verkligen framträda. I dagens enhetliga och kalla färg framstår taket som tämligen livlöst. Även innerväggarna borde ges en varmare ton för att bättre ansluta till den rådande stilen. Korets dekorativa målning är artistiskt utförd men även den främmande för arkitekturen. Dess bleka motiv borde kunna ersättas av ett nonfigurativt måleri i framtiden. En återgång till den ursprungliga stjärnhimlen är i så fall fullt tänkbar. Ett par enklare åtgärder som skulle förhöja kyrkorummet är att måla in läktarunderbyggnadens träpanel i en ljus täckande färg som gör den mindre iögonenfallande, samt ett byte av armaturer över bänkkvarteren till något som bättre passar i ett kyrkorum. Kyrkan hör till de mer välbevarade av de sena 1800-talskyrkorna, exteriört och interiört, trots läktarunderbyggnadens inskränkning av kyrkorummet och korets omgestaltning. Det är av stort värde att den nygotiska stilen bevaras och i interiören även accentueras i färgvalet. |
