Stäng fönster VÄXJÖ GÅRDSBY 5:4 - husnr 1, GÅRDSBY KYRKA
Byggnad - Värdering
| GÅRDSBY KYRKA (akt.) | |
| 1/1/06 |
| Motivering |
|---|
|
Gårdsby kyrka uppfördes 1833-35 efter ritningar av Jacob Wilhelm Gerss. Kyrkan invigdes 1837 av biskop Esias Tegnér. Tegnér var vid tiden för kyrkans uppförande även kyrkoherde i Gårdsby prebendepastorat, ett ämbete han erhöll i samband med att han utnämndes till biskop 1824. Kyrkan är uppförd i sten, spritputsad samt vitkalkad med slätputsade fönster- och dörromfattningar. Taket är täckt med skiffer. När kyrkan uppfördes skedde detta inte helt i enlighet med det ursprungliga ritningsförslaget. Avvikelser förekom bland annat i utformningen av kyrkans plan samt i utförandet av kyrkans predikstol. Det var dock inte sällsynt att man vid kyrkans uppförande frångick originalritningens utförande. Ur personhistorisk synvinkel intar Gårdsby kyrka och dess tillkomst en särställning bland de nyklassicistiska kyrkorna eftersom biskop Esaias Tegnér var kyrkoherde här och sägs ha utövat ett stort inflytande över kyrkobygget. Tegnér är för övrigt känd som den som personligen verkade för att de stora nyklassicistiska kyrkobyggnaderna kom till utförande under 1800-talets början. Med sina högresta bågvälvda fönsteröppningar och tornets kvadratiska lanternin utgör Gårdsby kyrka en välbevarad representant för de nyklassicistiska kyrkorna. Exteriört genomfördes en förändring av kyrkan i samband med Agi Lindgrens renovering 1905. Denna avtecknar sig i tillkomsten av entréportalernas omfattningar samt spröjsningen i lanterninens dekorativa fönsteröppningar. Förändringarna genomfördes emellertid med stor arkitektonisk skicklighet, väl i samklang med kyrkans karaktär, varför kyrkan bibehållit sitt nyklassicistiska uttryck i exteriören. Vid framtida renoveringsprogram bör man därför eftersträva ett bevarande av kyrkans rådande karaktär. Tillsammans med de angränsande kyrkogårdarna bildar kyrkan en värdefull kulturmiljö. Inredningen i Gårdsby kyrka utgörs i stort sett av originalinredningen. Samspelet mellan den sparsamt dekorerade orgelfasaden, läktarbarriären och predikstolen betonar tydligt kyrkans rena, ljusa nyklassicistiska karaktär. Den mest påtaglig interiöra förändringen i Gårdsby kyrka genomfördes 1905 utifrån ett förslag framtaget av arkitekten August (Agi) Lindgren. Denna förändring har satt en tydlig prägel på kyrkans interiör och accentuerar sekelskiftets arkitektoniska ideal. Detta avspeglar sig bland annat i omfattningarna kring Nordenbergs målningar liksom i kyrkans rikt utformade kassettak och väggarnas omfattande stuckdekor vilka tillkom vid denna renovering. Lindgrens omgestaltning av kyrkorummet har i stort sett förblivit intakt så när som på färgsättningen vilken ändrades vid 1960 års och 1997-98 års renovering. Ur kulturhistorisk synpunkt är det väsentligt att Agi Lindgrens sällsynt välbevarade och tidstypiska renovering bevaras då inga andra bevarade renoveringar utförda av Lindgren kvarstår i Kronobergs län och i Sverige i övrigt endast ett fåtal. Då omgestaltningen varit så genomgripande utgör den ett viktigt tidsdokument och bör därför hanteras varsamt vid framtida omgestaltningar. Även vapenhusets färgstarka kvaderstensmålning och entréportarnas ådringsmålning från 1905 samt den kraftfulla marmoreringen på altaruppsatsen, takgesimsen, och läktarens pelare vilken tillkom i samband med den senaste renoveringen utgör viktiga tidsdokument. Med sin rika utsmyckning avviker dock Gårdsby kyrka från den gängse bilden av nyklassicismens kyrkor där inga onödiga utsmyckningar skulle finnas som kunde förvilla åhörarens tankar under predikan. Särskilt framträdande är Bengt Nordenbergs målningar från slutet av 1880-talet men även kortakets medaljongmålningar och de två freskmålningarna på långhusets västligaste väggfält, utförda av konstnären Linnborg, intar en dominerande ställning. Kyrkan kvarstår trots förändringsarbetena som en god representant för de nyklassicistiska kyrkorna om än med en något mer komplex struktur. Framtida förändringsarbeten bör därför sträva efter ett tillvaratagande av denna unika karaktär. |
