Stäng fönster VÄXJÖ KALVSVIK 18:1 - husnr 1, KALVSVIKS KYRKA
Byggnad - Värdering
| Kalvsviks kyrka (akt.), KALVSVIKS KYRKA (akt.) | |
| 1/1/06 |
| Motivering |
|---|
|
Kalvsviks kyrka ritades och uppfördes i slutet av den nyklassicistiska eran. Den är enkel och någorlunda symmetrisk till utformningen, men har även detaljer som hämtat inspiration från andra arkitektoniska epoker. Exteriört är den mycket välbevarad, medan interiören kommit att omgestaltas ett par gånger under 1900-talet. Inredningen är dock till stora delar ursprunglig och helhetsintrycket väl sammanhållet. Interiören har under förra seklet bytt skepnad flera gånger. Vid restaureringen 1908 omgestaltades hela interiören på ett sätt som var typiskt för tiden. Kyrkorummet smyckades med rikliga dekormålningar och kläddes nertill med bröstpanel. Av detta finns idag bara dekoren i triumfbågen samt kortakets målning kvar. Resten sopades bort vid restaureringen 1952, då även koret och altaromfattningen omgestaltades. Den nuvarande färgsättningen tillkom 1990 och går helt i grått, med ljusa marmoreringar och förgyllda detaljer. Måleriet är ovanligt strikt, även för att vara en nyklassicistisk kyrka och saknar helt inslag av andra färger. Detta ger visserligen ett stilrent och enhetligt intryck, men också enformigt. Det vilar något kallt och ogästvänligt över interiören, vilket förstärks av de relativt små ljusinsläpp som fönstren utgör. Vid en framtida restaurering skulle det göra stor skillnad om man valde att plocka in någon accentfärg i interiören att komplettera de förgyllda detaljerna med. Exempelvis vore det lämpligt att ta upp den mörkt gulockra nyans som redan finns i dekormåleriet i triumfbågen. Denna färg använd på taklist och i lister på bänkfasader och övrig inredning skulle lätta upp det gråa intrycket betydligt, eventuellt även kompletterad med inslag av mörkt rött. Bänkinredningens melerade blandning av grönt, rött och grått är mindre lyckad. Sitsar och ryggstöd bör istället hållas i en enda täckande nyans. Dekormåleriet i triumfbågen och absidens takmålning är egentligen element som inte hör hemma i en nyklassicistisk kyrka. Men de flesta dekorer från denna tid har försvunnit under nittonhundratalets senare restaureringar och just därför kan det vara intressant ur ett kulturhistoriskt perspektiv att låta dessa målningar vara kvar. Stjärnhimlen och växtornamenten konkurrerar inte med altartavlan och dess omfattning utan har enbart en dekorativ verkan. Som tidigare sagts kan de istället användas som utgångspunkt för en varmare accentfärg i kyrkorummets inredning. Däremot är det dekorativa värdet i korets glasmåleri mer tveksamt. Dessa fönster stjäl uppmärksamhet från korets naturliga blickpunkt och ger med sitt totala stilbrott en orolig verkan. Bakom dessa fönster finns inga störande element i landskapet som motiverar att sikten ut från kyrkorummet måste begränsas. Dessutom bidrar de till att minska det naturliga ljusinsläppet i kyrkan. Vid framtida restaureringar bör man överväga att återställa fönstren i sitt ursprungliga skick för att få ett ljusare kyrkorum. |
