Stäng fönster VÄXJÖ MÖLLEKULL 1:2 - husnr 2, DREVS OCH HORNARYDS NYA KYRKA
Byggnad - Värdering
| DREVS OCH HORNARYDS NYA KYRKA (akt.) | |
| 1/1/06 |
| Motivering |
|---|
|
Drevs och Hornaryds nya kyrka har tillkommit i en stilmässig brytningstid även om nyklassicismen stod sig starkare i Värend än på de flesta andra håll. Den stora, vita nyklassicistiska kyrkan med sitt lanterninprydda torn är ett karaktäristiskt inslag i den småländska landskapsbilden. Den som framför allt fått sitt namn förknippat med dessa kyrkor i Växjö stift är Esaias Tegnér, biskop 1824-46. Biskop Tegnér har däremot inte haft något med typens uppkomst att göra; den fanns långt före hans tid. Men han välkomnade den nya kyrkotypen, som svarade mot hans klassiska bildningsideal. Medeltidens och 1600-1700- talens kyrkliga konst hade han ingen förståelse för. Nyklassicismen färgades av upplysningstidens förnuftstro och antikdyrkan. Överintendentsämbetet stod som ett slags garant för att antikens harmoniska mått- och proportionsförhållanden tillämpades på alla offentliga byggnader. Den klassiska doktrinen förblev förhärskande vid Överintendentsämbetet in på 1850-talet. Ämbetet gav inte upp sin ambition att uppfostra och likrikta, att sprida antikens budskap ut i de mest avlägsna bygder. Men man hade viss svårighet att sätta makt och myndighet bakom orden och måste i realiteten acceptera kompromisser. Både kungen och statskyrkan hade intresse av att kyrkobyggandet gick snabbt och smidigt så att man fick kyrkor som rymde hela menigheten. Så länge allmän kyrkogång var påbjuden samlades sockenborna var söndag för att höra både Guds ord och de många kungörelserna från Kungl Maj:t. På så vis kunde Theodor Ankarswärd ta den från Överintendentsämbetet utsända ritningen till ny kyrka i Sjösås och använda som förlaga, men till Drevs och Hornaryds nya kyrka lägga till exempelvis rundbågefriser och valvribbor. Kyrkan är ett intressant exempel på hur en från överheten påbjuden stil kom att blandas med nya smakriktningar. Kyrkan har en välbevarad exteriör och även interiören har kvar mycket av sin ursprungliga prägel, trots en förnyelse i mitten av 1900-talet med tillskott av viss ny inredning och förändring av koret med ny altarmålning. Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön - Kyrkan är typisk för sin tillkomsttid med en huvudsaklig nyklassicistisk prägel, i enlighet med Överintendentsämbetets och biskop Tegnérs smakideal, men uppblandad med stildrag från medeltida byggnadskonst. - Interiören präglas av rymd och ljus, allt är klart och överskådligt. Stora rena ytor i vitt lyfter fram den diskreta dekoren. - Inredningen är till stora delar samtida med kyrkan och exempelvis predikstolen och orgelfasaden har bara genomgåt smärre förändringar. Senare nytillskott har anpassats till kyrkans karaktär. - Kyrkan och sockenstugan är belägna på en kulle och är väl synliga i landskapet. Tillsammans bildar de en enhetlig miljö i den glesbefolkade omgivningen. |
