Stäng fönster VÄXJÖ URÅSA 12:1 - husnr 1, URÅSA KYRKA
Byggnad - Värdering
| Uråsa kyrka (akt.), URÅSA KYRKA (akt.) | |
| 1/1/07 |
| Motivering |
|---|
|
Det kan idag vara svårt att med en snabb blick upptäcka att Uråsa kyrka faktiskt härstammar från tidig medeltid. Möjligen skvallrar långhuset blygsamma proportioner om att det från början inte rör sig om en helgjuten 1800-talskyrka. Även om ursprunget är gammalt så omdanades kyrkan så totalt under åren 1835-41 att den tidigare lilla romanska kyrkan med små fönstergluggar förvandlades till en nyklassicistisk kyrka med resligt klocktorn, utbyggd sakristia i öster och stora långhusfönster. Ombyggnaden skedde i etapper, men var så genomgripande att hela kyrkans karaktär för alltid skulle ändras. Exteriören har sedan 1841 knappt förändrats, mer än att takens spåntäckning bytts ut mot kopparplåt. Den enkla utformningen med symmetriskt placerade fönster och det höga tornet ger den en typisk nyklassicistisk prägel, med reservation för proportionerna. Långhuset är nämligen ovanligt klent dimensionerat i förhållande till torn och absid, vilket inte helt stämmer överens med dåtidens harmonitänkande. Även interiören har naturligtvis påverkats av dessa kraftiga omdaningar. Bänkinredningen kan vara från 1600-talet, men dateras i en källa till år 1721. Kyrkorummet fick ett helt nytt utseende 1835 då det tidigare plana taket välvdes och en läktare uppfördes. Efter att tornet uppförts och ingången flyttats dit gjordes perspektivmålningen på korväggen och predikstolen placerades i dess centrum, med ingång från sakristian. Denna kom dock att flyttas hundra år senare då interiören ytterligare omdanades under Paul Bobergs överinseende. Korets tidigare ganska slutna form med omgivande rundade bänkar öppnades upp och en modern altartavla av sten placerades som nytt blickfång. Denna åtgärd kan betraktas som mindre lycklig då den mörkare tavlan helt konkurreras ut av det omgivande måleriets perspektivverkan. Måleriet skapades som fond för predikstolen, inte som dekorativ ram till en altartavla. På sakristian saknas släta omfattningar runt dörr och fönster, vilket är brukligt på putsade kyrkobyggnader. Det ger ett konstigt intryck när spritputsen går ända fram till träkarmarna, vilket helst borde åtgärdas vid nästa yttre restaurering. Det finns mycket lite kvar av det medeltida ursprunget i Uråsa kyrka. Man kan endast ana det genom kyrkorummets litenhet då man befinner sig inne i det. Karaktären är i interiören mycket blandad beroende på att 1900-talets restaureringar hjälpt till att sudda ut även delar av det nyklassicistiska arvet. Måleriet är ändå det som mest sätter sin prägel på kyrkorummet, både den intressanta perspektivmålningen och de avbildade apostlarna på läktarbarriären. Dessa är av stort kulturhistoriskt värde. Kyrkans yttre har en mer sammanhållen stilinriktning, med de nyklassicistiska kyrkorna som förebild. Alla dessa tidsskikt som finns i byggnaden och dess inredning är av intresse för kulturhistorien och bör bevaras. Vid framtida restaureringar gäller det att iaktta försiktighet vad gäller alla former av förändringar. |
