Stäng fönster LJUNGBY LJUNGA PRÄSTGÅRD 2:1 - husnr 1, SÖDRA LJUNGA KYRKA
Byggnad - Värdering
| Södra ljunga kyrka (akt.), SÖDRA LJUNGA KYRKA (akt.) | |
| 1/1/07 |
| Motivering |
|---|
|
Karakteristiskt för Växjö stift är de stora vita nyklassicistiska kyrkornafrån slutet av 1700- talet och början av 1800-talet. Nyklassicismen innebar en total brytning med den traditionella kyrkoarkitekturen. Förebilderna för den nya arkitekturens stildrag hämtades från antikens byggnadsverk med harmoniska proportioner, formernas renhet, symmetri och enkelhet. Det var upplysningstid vilket också speglar tidens kyrkoarkitektur, fönstren skulle öppnas upp för att få in ljus utifrån vilket var en stor kontrast till den medeltida traditionen där yttervärlden stängdes ute. Södra Ljunga kyrka är dock en ombyggd romask kyrka som fått en nyklassicistisk dräkt. Detta gör att kyrkan har ett något mer kompakt utseende, i synnerhet tornet som känns aningen klumpigt och saknar lanternin. I övrigt är den ett mycket gott exempel på en nyklassicistisk kyrka med de relativt höga murarna, stora symmetriskt placerade fönster och det låga sadeltaket. Även interiören präglas starkt av 1700-talets ideal med sitt öppna, ljusa kyrkorum och stora ljusinsläpp. I den avskalade interiören är de dominerande komponenterna det betonande altarpartiet, predikstolen och den stora västläktaren med sin orgel. Färgskalan är reducerad till vitt och gråblått och inga onödiga utsmyckningar förvillar. Från den medeltida kyrkan återstår endast en huggen omfattningssten med ett skulpterat människohuvud vilken visar på kyrkans tidiga historia.. Kyrkans placering är historisk då socknens religiösa centrum legat här sen medeltiden. Kyrkogården har genomgått en rad förändringar men håller ihop som en helhet. Med dess trädkrans, omgärdande mur och tydliga avgränsning till 1930-talets utvidgning utgör den ett viktig komponent för kyrkans helhet. Kyrka och kyrkogård tillsammans med de närliggande prästgårdarna utgör en värdefull kulturmiljö. Sammanfattningsvis kan sägas att kyrkan utgör i sin helhet ett gott exempel på en välbevarad landsortskyrka från slutet av 1700-talet. Kyrkans bevarade inredning och byggnadsdetaljer utgör värdefulla historiska dokument som ännu är i bruk. Tillsammans med närliggande bebyggelse skapar kyrkan och kyrkogården en värdefull kulturmiljö. |
