Stäng fönster BORGHOLM ALBÖKE KYRKA 1:1 - husnr 1, ALBÖKE KYRKA
Byggnad - Värdering
| ALBÖKE KYRKA (akt.) | |
| 6/1/06 |
| Motivering |
|---|
|
Sammanfattning Kyrkan ligger i ett öppet och flackt landskap, på en medeltida kyrkogård vilken än idag i det närmaste har samma utsträckning. Kyrkogården är omramad av en stenmur satt i bruk, något som är ovanligt för ön. Kyrkogårdsmuren var fram till att den nya kyrkan byggdes mycket hög. I norr finns en bit högre mur bevarad. Dock är även denna mur lägre än den ursprungliga. Dagens ingångar till kyrkogården ligger inte på samma ställe som de gjort tidigare. I muren kan man dock se rester av de äldre entréerna. Kyrkan är en av få representanter för de under 1800-talet helt igenom nygestaltade kyrkorna på ön och orienterad i nord/sydlig riktning. Dess exteriör är välbevarad och består av ett torn i söder och ett långhus med fullbrett kor och en sakristia i norr. Både torn, långhus och sakristia är uppföda vid mitten av 1800-talet, något som är ovanligt för Öland där de flesta kyrkor behöll sina medeltida torn vid ombyggnaderna under 17- och 1800-talen. Genom att kyrkan är uppförd i sin helhet vid mitten av 1800-talet har det varit möjligt att ge den en i de stora dra-gen mer helgjuten nyklassicistisk utformning än de kyrkor som behöll sina kraftiga medeltida torn. Exteriören är därför mer typiskt nyklassicistisk än vad som är brukligt på ön. Den kraf-tiga, åttkantiga lanterninen är dock ett drag som är typiskt för ön och som knappt återfinns i länet i övrigt. Både spiran som avslutar lanterninen och spröjsningen av fönstren förebådar dock två av det senare 1800-talet nystilar, nyromaniken och nygotiken. Förutom dessa två avvikelser har kyrkan en tunn puts som gör att murverkets struktur syns igenom. Detta tillsammans med att varken hörnen, dörrarna eller fönstren är markerad genom de för nyklassicismen så vanliga slätputsade omfattningarna gör att kyrkan trots allt i sina detaljer inte följer det nyklassicistiska mönstret särskilt nära. Till dessa avvikelser kan även läggas att taklisten är förhållandevis liten. Den är dock putsad och profilerad, stildrag som hör nyklassicismen till. Kyrkan har en välbevarad interiör. Läktaren är visserligen underbyggd men detta är utfört på ett sätt som tillåter att den ursprungliga gestaltningen i allt utom de båda läktartrapporna, fortfarande utgör kyrkorummets mest sammanhållna nyklassicistiska motiv. Detta motiv fungerar som pendang till gestaltningen av koret vilket även det har en nyklassicistisk utformning. Här sätter dock även predikstolen och altaruppsatsen, båda från slutet av 1700-talet, sin prägel. Den stora muralmålningen kring altaruppsatsen är mycket tongivande i interiören och ger kyrkan viss släktskap med andra kyrkor i närheten med liknande muralmålningar kring altaruppsatserna. Målningen bryter även av något mot kyrkorummet i övrigt enkla utformning. Långhusets bänkinredning är ovanligt välbevarad i materialet och de ursprungliga bänkarna har endast byggts om inte bytts ut. På läktaren är den västra delen helt bevarad medan den östra helt byggts om. Sakristian bär en påtaglig prägel av 1950- och 1980-talets renoveringar. Vapenhuset är mycket välbevarat i alla sina delar. Kyrkan har få inventarier och de flesta är övertagna från den gamla kyrkan. Flera är dock infogade i altaruppsatsen från slutet av 1700-talet. Från 1700-talet härstammar även de två nummertavlorna i koret vilka är förhållandevis tongivande i den sparsmakade interiören. Förutom nummertavlorna och skulpturerna i altaruppsatsen är det främst en Kristusfigur från 1300-talet på ett senare kors och en madonna från 1400-talet i mandorlakrans från 1300-talet som sätter sin prägel på koret och kyrkorummet. |
