Stäng fönster BORGHOLM LÅNGLÖTS KYRKA 1:1 - husnr 1, LÅNGLÖTS KYRKA
Byggnad - Värdering
| LÅNGLÖTS KYRKA (akt.) | |
| 6/1/06 |
| Motivering |
|---|
|
Sammanfattningsvis vad det gäller exteriören kan konstateras att Långlöts kyrka tydligt ansluter till de nyklassicistiska stilidealen som var gällande kring sekelskiftet 1800. Exempel på detta är byggnadens slätputsade fasad, att huvudingången är anlagd i väster och att långhuset är uppfört med flackt sadeltak. Andra nyklassicistiska yttringar är långhusets stora rundbågade fönster, symetriskt placerade i långhusets fasader. Östfasadens raka avslut hör också till stilepokens tradition. Nämnas bör också tornets förskjutning till långhuset som är vanligt förekommande på Öland i kyrkor som byggs om vid denna tid. Speciellt för Långlöts kyrka är att byggnadens medeltida drag är förhållandevis tydliga. Det medeltida tornet har fått behålla sitt snedställda sadeltak och rundbågade ljudgluggar försedda med kolonetter. Den senare anlagda sakristians utformning är tydligt kopplad till nyklassicismens stilideal medan dess placering följer den medeltida traditionen. Sammanfattningsvis vad det gäller interiören kan sägas att kyrkorummet i Långlöt representerar flera olika tidsskikt vilka tillsammans bidrar till kyrkans kulturhistoriska värde. Kyrkorummet är dock främst ett uttryck för de nyklassicistiska stilidealen. Stilepoken manifesterar sig i det tunnvälvda taket, den stora läktaren i väster, de rundbågiga fönstren, utformningen av orgelfasaden, bänkinredningen och altarringen. Tydligast framstår den praktfulla altaruppsatsen var högresta gestalt flankeras av ljusinsläppet från två rundbågade fönster i korets östra del. I övrigt konstitueras andra stilepoker främst av lösa föremål såsom dopfunten från 1668 framme i koret och skulpturer och överstycke från den gamla altaruppsatsen, skapad 1751, som nu finns uppsatta på väggarna. Det faktum att predikstolen från 1763 finns bevarad är ett särdrag då många församlingar valde att införskaffa nya predikstolar vid eller strax efter ombyggnader av detta slag. Den vid 1969 framtagna portalen, i södra sidan av koret, får representera både den medeltida traditionen och det under andra halvan av 1900-talet tilltagande intresse för äldre tiders spår. Vid 1969 års renovering togs flertalet bänkrader bort både under läktaren och i koret, en vanlig åtgärd vid senare delen av 1900-talet. Långlöts kyrka besitter ett förhållandevis enhetligt och harmoniskt kyrkorum som möjliggör betraktarens förståelse för kyrkans långa historia. |
