Stäng fönster BORGHOLM LÖT 1:8 - husnr 1, LÖTS KYRKA
Byggnad - Värdering
| LÖTS KYRKA (akt.) | |
| 6/1/06 |
| Motivering |
|---|
|
Sammanfattning Kyrkan ligger inte i anslutning till någon av byarna utan i den geografiska mitten av socknen och som de flesta andra kyrkor på ön ligger den i direkt anslutning till den stora landsvägen. Huvuddelen av kyrkomiljön har växt upp under andra hälften av 1800-talet och hör genom det samman med byggandet av det nya långhuset. Miljön definieras av flera viktiga byggnader som skolor från olika tider, affär och prästgård vilka vittnar om ett livaktigt sockencentrum. Denna sammanhållna miljö återfinns än idag. Kyrkogården är omramad av en stenmur i vilken tre för kyrkomiljön mycket karaktäristiska stigluckor av trä är uppförda. De är samtliga från 1748 och utförda i en äldre stil som var van-lig på ön men som idag, förutom i Löt, endast återfinns vid Gärdslösa kyrka. De gångar som löper från stigluckorna fram till kyrkan belades 1824 belades med ett stort antal äldre gravste-nar. Denna mängd av äldre gravstenar som markbeläggning förekommer inte i samma ut-sträckning i någon annan kyrka på ön. I norra delen av kyrkogården finns ett lågt gravhus med trästaket runt. Detta är en gravtyp som var mycket vanlig under 16- och 1700-talen men som idag är unik då den är den enda bevarade i sitt slag i hela Kalmar län. Exteriören består av ett medeltida torn med lanternin från slutet av 1700-talet och ett långhus med kor i öster från mitten av 1800-talet. Tornet bevarar i stora delar sin medeltida karaktär. De förändringar som gjorts är främst förstoring av muröppningarna, upptagning av portal i väster samt den påbyggda lanterninen. Även putsen kan ses som en förändring då den gamla kyrkan stod oputsad åtminstone fram till 1600-talet. Lanterninen bevarar i stort sin ursprung-liga utformning. Även långhus och kor är bevarade i väsentliga delar. Sammantaget gör detta att exteriören i den kyrka som stod klar 1842 är mycket välbevarad till sin karaktär och utformning. Även i interiören kan kyrkans två huvudsakliga tidsskikt tydligt avläsas. Både långhus, kor och vapenhus är mycket välbevarade. Vapenhuset är dessutom den enda av tornets våningar som bevarar sitt ursprungliga valv. Valven högre upp har på 1700-talet brutits igenom för att ge plats åt trätrappor. Trots detta är den ursprungliga utformningen av tornets rum och våning-ar fortfarande läsbar. Kyrkorummet är ovanligt välbevarat och tidstypiskt. Läktarunderbyggnad saknas i väster liksom vindfång vid entrédörrarna, något som blir allt mer ovanligt i kyrkorummen i länet. Även bänkinredningen är välbevarad och av de ursprungliga tre bänkkvarteren i koret finns fortfarande två bevarade. Predikstol, altaruppsats och nummertavlor är alla tillverkade av byggmästare Jakobsson år 1858 och ingår i en medveten gestaltning av koret. De är tidstypiska och bidrar till den helgjutna gestaltningen av kyrkorummet. Också sakristian, även om den minskats något i storlek, bevarar sin ursprungliga karaktär mer eller mindre intakt från 1840-talet. Kyrkan har mycket få inventarier. De medeltida skulpturerna i kyrkans ägo är deponerade på Statens historiska museum och Kalmar läns museum. I kyrkorummet är det främst den gamla altaruppsatsen från 1700-talet, dopfunten från 1200-talet, mässingslampetterna och mässings-kronorna som bidrar till smyckandet av kyrkan. Ljuskronorna är placerade över mittgången vilket var den vanliga placeringen i äldre tider, en placering som bidrar till interiörens ursprungliga karaktär. Slutligen är kyrkan en god representant för öns under 1800-talet ombyggda kyrkor. Det ny-klassicistiska långhuset och koret är typiska representanter för de kor och långhus som bygg-des 1800-talet till öns medeltida torn och tillsammans med tornet bildar de en på samma gång typisk och särpräglad enhet med stort kulturhistoriskt värde. |
