Stäng fönster KALMAR HOSSMO KYRKA 2:1 - husnr 1, HOSSMO KYRKA
Byggnad - Värdering
| HOSSMO KYRKA (akt.) | |
| 9/1/05 |
| Motivering |
|---|
|
Här följer ett sammanfattande underlag till en kulturhistorisk bedömning, sammanställt av Kalmar Läns museum 2005: Sammanfattning Om kulturhistoriskt värde kan övergripande sägas att det utgörs både av den enskilda betydel-se som kan tillmätas miljön i fråga och av de större sammanhang som miljön kan sägas spe-gla. Miljöns kapacitet att spegla större sammanhang avgörs bland annat av dess komplexitet och dess tydlighet och det betraktas ofta som positivt att flera ”tidslager” är bevarade, i synnerhet om dessa påvisar en tydlig kontinuitet i verksamheten på platsen. Om en miljö kan betecknas som en av de mest välbevarade eller en av de sista kvarvarande miljöerna i sitt slag, stärks dess kulturhistoriska värde. Hossmo kyrka har en strategisk placering invid häradsvägen till de sydligare landskapen och intill Ljungbyån. Denna placering ger en bild av kyrkans centrala position i samhället och sannolikt även dess viktiga roll i kommunikation och handel. Förutom detta ligger den i ett öppet jordbrukslandskap vilket gör att den ses från långt håll i landskapet något som möjligen var ett sätt för en mäktig byggherre att manifestera makt och inflytande. Hossmo kyrka är en av landets kulturhistoriskt mest värdefulla kyrkor, detta främst i sin egen-skap av förhållandevis välbevarad östtornskyrka från 1100-talet. Landet har inte så många be-varade kyrkor av denna typ och Hossmo kyrka bidrar därför till att ge bredd åt dessa kyrkors utformning, egenheter och historia. Värdet förstärks av att dess till- och ombyggnadsfaser är tydligt avläsbara i murverket något som även gör den ursprungliga utformningen tydlig. Det är även möjligt att kyrkan ger fysikt uttryck för husabysystemet som anses höra till den tidigmedeltida administrativa indelningen och som skulle kunna förklara tornet och dess placering, då man tror att kyrkorna med torn över långhusets östra del har haft ett särskilt förhåll-ande till kungamakten. Men tornet kan ha tillkommit av flera orsaker då tornen i de medeltida kyrkorna har haft många olika funktioner. T.ex. har de i många kyrkor markerat kyrkans heligaste plats. De har även markerat helgongravar och symboliserat antingen Jungfru Maria eller Kristi grav. En annan, enklare förklaring skulle kunna vara att man behövde ett torn till klockorna. Genom detta bidrar tornet till tolkningsutrymme, engagemang och nyfikenhet på kyrkans funktion och symbolspråk i äldre tider, något som bidrar till dess kulturhistoriska värde. Förutom sin medeltida utformning (med tydliga påbyggnadsetapper och delvis bevarad kvaderrits) präglas kyrkans exteriör främst av vapenhusets tillbyggnad och taket och tornets ombyggnad på 1600-talet, 1700- och 1800-talets fönsteröppningar och 1950-talets nedtagning av putsen. Dessa samtidigt existerande tidslager ger kyrkan en komplexitet och bidrar till att beskriva denna kyrkas utveckling fram till idag samtidigt som den speglar många andra medeltida kyrkors utveckling. Interiört är det främst den genomgripande renoveringen som gjordes 1861 som, förutom den medeltida utformningen, präglar kyrkorummet. Mest ursprunglig är den östra delen av långhuset och korets absid även om den senare i stora delar är återställd från tidigare gjorda för-ändringar. På flera ställen finns ristade symboler och figurer i den frilagda medeltida putsen, något som bidrar till interiörens kontinuitetskänsla. Vapenhusets vind inrymmer ett sockenmagasin (från slutet av 1700-talet) och där finns även standardiserade måttenheter bevarade. Detta speglar en viktig del av kyrkans administrativa funktion i ett samhälle, inte allt för långt bort i tiden. Av inventarierna är det främst predikstolen, dopfunten, altaruppsatsen, klockarbänken i sitt valv och de framtagna målningarna på läktarbröstningen som ger kyrkan sin karaktär. Alla bidrar de till att exemplifiera kyrkans långa historia samtidigt som de representerar sin tids uttrycksmedel, influenser, tekniska utveckling, stil- och smakriktning. Den del av 1600-talets bänkinredning som står längst bak i kyrkan bidrar till att ge perspektiv på dagens bänkinredning främst vad gäller utrymme, stilriktning och arbetsinsats i utförandet. Dekoren i denna äldre bänk placerar sig även i en stiltradition som funnits i området och där liknande dekor är flitigt använd i flera av Södra Möres kyrkor. Sakristian bevarar mycket av sin enkla sena 1700-tals karaktär och skåpet från tidigt 1800-tal bidrar till och är en del av rummets ursprungliga prägel. |
