Stäng fönster MÖRBYLÅNGA SMEDBY KYRKA 1:1 - husnr 1, SMEDBY KYRKA
Byggnad - Värdering
| SMEDBY KYRKA (akt.) | |
| 7/1/10 |
| Motivering |
|---|
|
ÖVERGRIPANDE KULTURHISTORISK BEDÖMNING FÖR KYRKOMILJÖ OCH KYRKA Allmän bakgrund De öländska kyrkorna har en betydligt högre andel ombyggda medeltidskyrkor än fastlandet. Dessa medeltida sockenkyrkor var i huvudsak uppförda på 1100-talet som enkla absidkyrkor, men byggdes ofta om under 1200-talets orostider och befästes. Under de följande seklernas krig kom kyrkorna ofta att användas som skydd för befolkningen. Krigen, som vid flera tillfällen drabbade ölänningarna och deras kyrkor hårt ända fram till 1700-talet, var en viktig orsak till att det gick långsamt med återuppbyggnad och att underhållet ofta fick stå tillbaka för återanskaffning av nödvändiga inventarier. Vid 1700-talets mitt var kyrkobeståndet i princip oförändrat sedan medeltiden och utgjordes av en brokig samling kombinerade kyrkor och sockenbefästningar vilka också användes som magasin. Att anpassa dessa trånga och dåligt underhållna byggnader för de växande församlingarnas behov var en svår uppgift. Kyrkorna på Öland har formats av öns relativa fattigdom och isolering, vilket sannolikt har bidragit till att ge lokala självständiga och uppfinningsrika byggmästare utrymme att återanvända och ta tillvara så mycket som möjligt av de äldre kyrkorna. Denna sparsamhet har lett till att proportionsförhållandena vanligen är långt ifrån den klassiska harmoni som förordades av Överintendentsämbetet vid tiden. Tornen är ofta kraftiga i förhållande till långhusen, lanterninerna något överdimensionerade, fönstren på tornen gärna små, få och oregelbundet placerade. Närmast de nyklassicistiska idealen kommer de kyrkor på ön som nybyggdes på 1820-talet och framåt. Från början till mitten av 1800-talet ledde de stabilare politiska och ekonomiska förhållandena tillsammans med en stadigt växande folkmängd till ökad kyrkobyggnadsverksamhet på Öland, liksom i landet i övrigt. På Öland kom dock om- och tillbyggnader att vara vanligare än hel nybyggnad. Genom en kunglig förordning 1759 hade byggande av klockstaplar av trä förbjudits på det trädfattiga Öland. De medeltida tornen påbyggdes därför med lanterniner i klassicistisk stil för att härbärgera kyrkklockorna. Kyrkomiljön och kyrkan med fast inredning och inventarier Någon gång under 1000-talet byggdes den första kyrkan i Smedby. Den bestod då av långhus, kor och absid. Under 1200-talets första hälft påbyggdes denna kyrka med ett torn. Kyrkan var en av de minsta på Öland. Det kommenterades av Linné då han den sjätte juni 1741 under sin öländska resa besökte Smedby. Han beskriver kyrkan som trång och mörk. Särskilt förvånad var han över hur svårt det var för församlingsborna att se prästen eftersom öppningarna mellan kyrkans olika delar var så små och låga. Af allt detta kunde man döma, at kyrkan war mycket antique. Enligt Frigelius avbildning från 1753 (se bild 3 och 4, flik 15) ska kyrkan i Smedby haft vissa likheter med Långlöts kyrka. I samband med renoveringsarbeten på 1770-talet rasade kyrkans torn i väster och skadade delar av långhuset och framförallt kyrkans inventarier. Kyrkoherde Magnus Roswall hade övertygat församling om att anlita den erkänt duktige murarmästaren Henrik Wermelin. Han hade bl a ansvarat för tillbyggnaden av Ås kyrka. När tornet rasade fick kyrkoherden ta emot en hel del kritik för valet av murarmästare. Tornet återuppbyggdes inte utan revs. Under 1800-talets första hälft blev kyrkan för trång för den växande församlingen. Frågan om att bygga en ny kyrka var uppe till diskussion vid flera tillfällen och man övervägde också att sammanbygga kyrkorna i Smedby och Södra Möckleby. Det genomfördes dock aldrig. Istället revs Smedby medeltida kyrka ner och en ny kyrka byggdes. Inga rester av den medeltida kyrkans murverk finns därför bevarade idag i Smedby. Av Ölands 34 medeltida kyrkor är 11 stycken helt nedrivna och ersatta av nya kyrkobyggnader. Smedby är en av dessa. Den nya kyrkan ska ha byggts norr om den medeltida kyrkan. Den nya kyrkan som stod klar 1852 ritades av Johan Adolf Hawerman och byggdes av byggmästare Peter Isberg. Arkitekt Hawerman var förste arkitekt vid Överintendentsämbetet åren 1848-1879. Bland de mera kända byggnader som han ritat är Manillaskolan på Södra Djurgården i Stockholm. Byggmästare Isberg var involverad i flera ny- och ombyggnader av öländska kyrkor. Dessa är, förutom Smedby, Segerstad 1839, Gårdby 1841, Södra Möckleby 1850-51, Kastlösa 1855, Persnäs 1857 och Alböke 1859-62. Isberg gjorde sig känd för att inte alltid följa de ritningar som godkänts av Överintendentsämbetet. Kyrkan i Smedby skulle enligt ritningarna stilmässig ha haft en nyromansk inspiration. Istället byggdes den i en traditionellt avskalad nyklassicistisk stil präglad av symmetri och ljus. Kyrkorummet är luftigt med stor rymd. De stora rundbågiga fönstren släpper in rikligt med ljus. Delar av den gamla kyrkans inredning såsom altaruppsatsen och bänkinredningen flyttades över till den nya kyrkan. Den nya kyrkans sakristia byggdes bakom koret med två dörrar symetriskt placerade på var sida av koret. Placeringen av sakristian öster om koret är den vanligaste lösningen på Öland för såväl nybyggda som ombyggda kyrkor. Före den stora renovering 1950-52 genomfördes ett normalt underhåll av byggnaden. En av de större förändringarna som dock endast finns dokumenterad genom fotografier är kyrkorummets bemålning. På odaterade äldre fotografier kan man se att rummets väggutsmyckningar har förändrats men uppgifter saknas om när detta gjordes. På ett av de äldsta fotografierna av kyrkorummet är väggpartierna bakom altaruppsatsen och predikstolen dekorerade med målade draperier. Dessa målningar är troligen ursprungliga. När bilden togs, omkring sekelskiftet 1900, hade bänkinredningen en ljus färgsättning. På något yngre fotografier är bänkinredningen istället mörk och möjligen delvis marmorerad. Draperierna har målats över och ersatts av en rundbågefris som följer taklisten. Även mot öster och väster fanns då en profilerad taklist om än mindre än långhusets mot norr och söder. På korets vägg kring altaruppsatsen har två pilastrar målats på var sida om altaret. Dessa är dekorerade och bär upp en båge med texten: Se Guds Lamm, som borttager weldens synder. Partiet mellan bågen och altaruppsatsen förefaller vara marmorerat. Förändringen kan ha gjorts i samband med den exteriöra renoveringen av kyrkan 1924. De största förändringar som kyrkan har genomgått gjordes vid renoveringen 1950-52. Till skillnad från de flesta andra kyrkor som har dåligt med plats i koret hade man här ett kor som uppfattades som för stort. På var sida om altaret byggdes mellanväggar som skapade två mindre rum, ett norr och ett söder om koret. Altaret blev på så sätt placerat i en mörk nisch, en sorts modern absid. För att ytterligare förstärka det slutnare intrycket murades lunettfönstret igen i och med att nischen fick ett nytt, lägre takvalv. För att få symmetri i rummet förkortades läktaren och orgeln flyttades längre bak på läktaren. Samtidigt tog man bort bänkar och gradänger på läktaren och murade igen de kvartscirkelformade fönstren på västra väggen. I söder sattes ingången igen och ersattes med ett fönster lika övriga fönster. Invändigt ledde det till att de två bänkkvarteren i söder byggdes om till ett kvarter. Man kortade också av bänkarna för att få gångar utmed långhuset sidor. Värmekaminerna i koret och altaret togs bort och istället installerades elvärme med radiatorer utmed kyrkorummets väggar och bänkvärmare. Förutom förändringarna i koret kan man se ett tydligt samband mellan de förändringar som gjordes och gudstjänstlivets utveckling samt den tekniska utvecklingen vid tiden. Gudstjänstbesökarna krävde nu bättre komfort i form av värme och elektrisk belysning. Antalet gudstjänstbesökare hade minskat och färre sittplatser krävdes i kyrkan. Vid den här tiden ville många församlingar öka utrymmet i sina kyrkors kor. En växande barn- och körverksamhet krävde mer utrymme. Koret i Smedby kyrka var ovanligt stort för en öländsk kyrka. Kanske har arkitekten Äland Noreen som gjorde ritningarna inför renoveringen 1950-52 velat knyta an till den gamla kyrkans medeltida utseende med en absid mot öster. Förändringarna har därefter varit få. Mindre förbättringar har gjorts när så har behövts. Exteriört genomfördes en renovering av kyrkan 1991 men denna innebar ett rent underhåll av befintliga material. Först 2008 genomfördes en större förändring då sakristians plåttak från 1852 byttes tillsammans med avtäckningar, hängrännor och stuprör av plåt. Till skillnad från de flesta andra kyrkor på Öland genomgick Smedby kyrka inte någon större interiör renovering under 1980- eller 90-talen. Det gör att interiören från 1952 är oförändrad, men idag börjar ge ett slitet intryck. Sammanfattningsvis: * Smedby kyrka ligger i ett öppet jordbrukslandskap. Kyrkan är, liksom de flesta av kyrkorna på den västra sidan av ön, byggd uppe på landsborgskanten. * Smedby kyrka ingår i en välbevarad lantlig kyrkomiljö med kyrkogård, skolbyggnad och före detta prästgård. *Kyrkan nybyggdes 1852 i nyklassicistisk stil och har exteriört i stort sett bevarat sitt utseende från den tiden. Den största förändringen är att den södra ingången sattes igen och ersattes av ett fönster vid renoveringen 1950-52. * Interiört omgestaltades rummet i samband med den stora renoveringen 1950-52 då koret fick sin nuvarande utformning, läktaren förminskades och bänkkvarteren omdisponerades. Trots detta har kyrkorummet många typiska nyklassicistiska drag. Kyrkorummet har idag många likheter med rummets utseende före renoveringen 1950-52. Detta beror mycket på att man inte ändrat rummets grundförutsättningar såsom fönster och takhöjd och genom de äldre inventarier som finns bevarade i kyrkorummet. * Av inventarier kan särskilt framhållas altaruppsatsen från 1755, bänkinredningen från 1852, endast justerad något för bättre sittkomfort, predikstolen från 1700-talet och Roswalls gravhäll i vapenhuset. |
