Stäng fönster GISLAVED VILLSTAD 3:1 - husnr 1, VILLSTADS KYRKA
Byggnad - Värdering
| VILLSTADS KYRKA (akt.) | |
| 1/1/06 |
| Motivering |
|---|
|
Villstad är en väl sammanhållen miljö med en lång kontinuitet. Kyrkbyn består främst av bebyggelse från 1700- och 1800-talen där prästgård, klockaregård och sockenskolan tillsammans med de bevarade kyrkstallarna gemensamt bildar ett välbevarat sockencentrum. Den första kyrkobyggnaden uppfördes på platsen redan under tidig medeltid och även i den nuvarande kyrkan ingår medeltida delar i murverket. Till sin utformning har kyrkan ett torn hållet i den gustavianska stilen och i takformen sköns en kvarvarande barock vilken också går igen i kyrkans predikstol. Efter det att kyrkan brandhärjats återuppfördes den efter sitt ursprungliga utseende efter ritningar av arkitekt Axel Lindegren vid Överintendentsämbetet, Stockholm. Interiört präglas kyrkorummet av en ljus färgskala och en stor volym. Färgsättningen är ett resultat av den senaste invändiga restaureringen som strävade efter att en enhetlig interiör där dåtiden skulle harmoniera med nutiden. Kyrkan har haft en händelserik och bitvis dramatisk historia där flera om- och tillbyggnader skett samt den stora brand som där endast murarna återstod av den gamla kyrkobyggnaden, av inredningen kunde lyckligtvis delar räddas ur lågornas rov. Menigheten i Villstad har alltid haft ett stort engagemang för sin kyrka och denna strävsamhet var en utgångspunkt för att kyrkan kunde byggas i slutet av 1700-talet. Vidare vittnar flera gåvor under åren på församlingens givmildhet, som exempel på detta kan nämnas korfönstrens glasmålningar som finansierades av en donation från enskilda församlingsmedlemmar. Kyrkan har en sammanhållen karaktär som har sin grund i nyklassicismen. Exteriört har mycket litet skett sedan kyrkan återuppfördes efter 1910-års brand och det utseende kyrkan har är detsamma som den hade innan den eldhärjades. Den största skillnaden som synes hänt exteriört är att taktäckningsmaterialet ändrats från spån till plåt. Invändigt har kyrkorummet genomgått flera olika skeden. Under perioden 1929-1965 var kyrkorummet klart mer dekorerat men därefter har de arbeten som gjorts syftat till att återskapa en mer nyklassicistisk karaktär. Den nuvarande färgsättningen har den ljusa skala som förknippas med det klassicistiska uttrycket, de kulörta inslagen bär vår tids signum men bildar en samstämmighet som väl passar kyrkorummet. Restaureringen 1964-65 medförde att bänkinredningen åter gavs i ett klassiserande formspråk och de olika bänkkvarteren är tydligt avgränsade trots att bänkinredningen hölls öppen. Kyrkans inredning och inventarier representerar många tidsskeden där kyrkans predikstol tillhör en av de delar som härrör från innan nybyggnaden på 1790-talet. Altartavlan utgör kyrkans tydliga blickfång och räddades även den från lågorna men dess omfattning var tvungen att rekonstrueras efter branden. Den nuvarande funten är ett stockholmsverk och härrör från 1944. Bland de senaste tillskotten, som inte har någon egentlig förankring i det nyklassicistiska kyrkorummet, är det triumfkrucifix som är monterat i korbågen. Krucifixet har en modern utformning och följer interiörens färgskala med korsets klarblå kulör. Sammantaget utgör Villstad ett välhållet sockencentrum där kyrkan tillsammans med kyrkstallarna och den övriga kyrkbyn väl visar hur det såg ut runt om i landet för inte så länge sedan. Kyrkobyggnaden har sedan återuppbyggnaden 1910-12 inte genomgått några stora förändringar och invändigt har restaureringar under andra hälften av 1900-talet syftat till att återskapa en mer nyklassicistisk prägel. Inredningen och inventarier utgör ett tidssnitt genom Villstads kristna historia om än branden medförde att mycket av det äldre försvann. Sammanfattning - Kyrkbyns helhetsmiljö är ett viktigt inslag i landskapet. De bevarade kyrkstallarna utgör en företeelse som efter det att de förlorat sin funktion blivit alltmer sällsynta. - Kyrkans välhållna exteriör har en gustaviansk stil i tornet vilken skiljer sig från den senare nyklassicismens lanternintorn. Takformen har kvarvarande drag från barocken. - Invändigt är den ljusa färgskalan en viktig del av kyrkans karaktär. - Bänkkvarterens klara indelning samt den tydliga blickpunkt som altartavlan utgör är alla tydliga karaktärsdrag för den nyklassicistiska kyrkoarkitekturen. - Glasmålningarna utgör exempel på detaljer som tillkommit på initiativ eller genom ansträngningar och gåvor från enskilda församlingsmedlemmar. |
