Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster JÖNKÖPING HAKARP 3:1 - husnr 1, HAKARPS KYRKA

 Byggnad - Värdering

HAKARPS KYRKA (akt.)
1/1/07
Motivering
Hakarps kyrka är uppförd 1694 på platsen för en medeltida timmerkyrka.
Bygget bekostades till stor del av dåvarande ägaren till
det närbelägna Hakarps säteri, Nils Arvidsson Hägerfl ycht. Denne
bekostade även en stor del av inredningen och har fått sin gravkammare
under koret. Kyrkan blev en s.k. patronatskyrka knuten
till säteriet. Den svagt rosaputsade stenkyrkan är uppförd enligt en
grekisk korsplan i linje med tidens ideal. Det spåntäckta taket har
över korsmitten en sluten lanternin i två våningar med huv och
spira, likaså ett karakteristiskt uttryck för barocken. Exteriörens enda
förändringar består i fönstrens gjutjärnsbågar och det välanpassade
vapenhuset från 1994 i väster, utfört med rödfärgad brädpanel.
Interiören har i allt väsentligt kvar sin ursprungliga barockkaraktär
med inslag av renässans, sistnämnda tydligast i form av altaruppsats
och predikstol, ursprungligen tillverkade för Eksjö stads kyrka. De
plana brädtaken är dekorerade 1729 av Edvard Orm och står för
den kanske största delen av intrycket. Denne har även utfört de
bibliska gestalterna på de båda sidoläktare som är viktiga delar av
rumsligheten. Den slutna bänkinredningen har kvar dörrar och gavlar
från byggnadstiden, med ursprunglig bemålning framtagen. Även
dessa utgör en omistlig del av rummets gestaltning. Dock är norra
korsarmens bänkar avlägsnade till förmån för en körplats. Andra
värdefulla delar av inredningen utgör 1700-talsaltarringen och den
gustavianska orgelläktaren med orgelfasad i samma stil. Ett särdrag
hos ett antal kyrkor kring södra Vättern är de s.k. dopänglarna från
1700-talet, den härstädes ännu i bruk. Flera gravminnen i form av
påkostade huvudbaner och ett epitafi um minner om kyrkans gynnare,
släkten Hägerfl ycht. Från den föregående medeltidskyrkan är
ett romanskt triumfkrucifi x och ett senmedeltida altarskåp bevarade.
Delar av kyrkans väggar och takstol har återanvänts i nuvarande
takstol. Bl.a. fi nns några stockar med senmedeltida fi gurmålningar
använda i tornkonstruktionen. Dessa är av ett mycket högt värde.
Klockstapeln är uppförd 1747 och är en smäcker konstruktion med
spånklädda och tjärade delar. Trapphuset är inbyggt med en bitvis
mer än sekelgammal tjärad lockpanel. Den krönande huven med
spira är klädd med svart plåt. Två av klockorna är medeltida, varav
den ena har bevarad manuell ringning, idag en ovanlighet.

Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan:
- Kyrkan med intilliggande prästgård, säteri, f.d. skola och lärarbostad
utgör en samlad kyrkomiljö med tydlig godsprägel.
- Kyrkans föga förändrade exteriör representerar de få stenkyrkor
som uppfördes i länet under 1600-talet.
- Takens spåntäckning har ett högt autenticitetsvärde.
- Interiörens sammanhållna prägel från byggnadstiden, med karaktärsskapande
takmålning, är av nationellt intresse.
- Bevarad inredning från 1600- och 1700-talet.
- Inventarier från medeltiden och 1700-talet.
- Byggnadsdelar från föregående medeltidskyrka i takstolen utgör
omistliga historiska dokument.
- Den föga förändrade klockstapeln med två medeltida klockor.