Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster VÄRNAMO NYDALA 2:1 - husnr 1, NYDALA KYRKA (KLOSTERKYRKAN)

 Byggnad - Värdering

NYDALA KYRKA (KLOSTERKYRKAN) (akt.)
1/1/04
Motivering
Nydala klosterkyrka och bondkyrkan
är tillsammans med Alvastra
en rest av Nordens äldsta
cistercienserkloster, därtill fortfarande
i bruk. Kyrkan har en
tydlig historisk läsbarhet som är
viktig för möjligheten att uppfatta
dess historia. Av mycket högt
kulturhistoriskt värde är det ursprungliga
murverket i kvaderhuggen
granit, bevarat främst i
koret och norra korsarmen, men
delvis även i södra korsarmen.
Viktiga karaktärsdrag att värna
om från kyrkans äldsta historia är
den cisterciensiska arkitekturens
enkelhet i detaljer och rumsbehandling,
men utfört med påkostade
material och kvalitet. I
korets södra vägg finns bevarade muröppningar för piscina, ett väggskåp samt en sittnisch.
Piscina och väggskåp finns i fler kyrkor men sittnischen är unik för Nydala och dess dotterkloster
Roma på Gotland vilket därigenom är värdefullt för kopplingen mellan dem. Även den
tredelade fönstergruppen i korets östra vägg, valvknektarna mot samma vägg samt en del bevarade
delar av kolonnerna och kapital är ursprungliga detaljer från cisterciensernas klostertid av
högt kulturhistoriska värde. Allt ursprungligt material har i murverk och grund har höga autentiska
värden.
Autentiska material från återuppbyggnaden 1688-1704 är också värdefulla vittnesmål om
en betydelsefull händelse i kyrkans historia. Den relativt sammanhållna barockinredningen har
gentemot övriga kyrkans arkitektur ett självständigt och rikt formspråk. Från denna tid vittnar
också kalkmålningarna på sakristians östra vägg, vilka ger en bild av en helt annan kyrkointeriör
än den vi ser idag. Från denna tid kan vi förvänta oss barockutsmyckade och draperimålade
väggar, vilket resterna i sakristian är ett värdefullt vittnesmål för. Uttrycken från 1960-talets
genomgripande restaurering har främst arkitektoniska kvaliteter. Restaureringens syfte var att
förstärka den romanskt enkla rumsligheten och lyfta fram de autentiska detaljerna, genom så
enkla ingrepp som möjligt. Samtidigt bildade den fond åt barockinredningen och framhäver
denna. Tidstypiska inslag i interiören från 1960-talets restaurering är t ex bänkkvarteren, orgelfasaden,
altarbordet med altarrundel, dopfunten och utrymmet under läktaren. Dels är det deras
eget tidstypiska uttryck som är värdefullt men värdet ligger även i samklangen med den övriga
inredningen och arkitekturen.

Sammanfattning
● Kyrkan har ett omistligt värde som en av de tidigaste klosterkyrkorna i Sverige.
• De bevarade yttre murverksytorna i kvaderhuggen granit har ett mycket högt kulturhistoriskt
värde, som ett autentiskt och för cistercienserordern typiskt högklassigt material från 11- och
1200-talet.
• Den enkla rumsbehandlingen är också ett särskilt värdefullt karaktärsdrag från den ursprungliga
kyrkan som ska värnas, liksom korskyrkokaraktären.
• Spår från alla ändringar i murverk, grund och stomme har ett mycket högt dokumentariskt
värde som källmaterial för kyrkans historia.
• Material och detaljer från 1960-tals restaureringen har ett helhetsvärde som en del i återskapandet
av den ursprungliga rumsupplevelsen. Utrymmet under västra läktaren och vapenhuset
är enhetligt utformat.
• Kyrkogårdsmuren är delvis uppförd av sten från den rivna kyrkan, och utgör därför även den
ett värdefullt källmaterial för kunskap om kyrkan.
• Kyrkobyggnadens nära sammanhang med Bondkyrkan och omgivningarna med klosterruinerna
är viktiga för att uppleva kyrkan i sitt ursprungliga sammanhang.
• Inventarier tagna ur bruk och förvarade på annan plats utgör värdefulla vittnesmål om kyrkans
tidigare användande.