Stäng fönster ANEBY BREDESTADS KYRKA 1:1 - husnr 1, BREDESTADS KYRKA
Byggnad - Värdering
| BREDESTADS KYRKA (akt.) | |
| 12/7/04 |
| Motivering |
|---|
|
Bredestads kyrka har en lång och skiftande historia som på olika sätt satt sina spår. Kyrkans äldsta och till stora delar okända historia från tidig medeltid avspeglar sig genom långhus, kor och absid. Från denna tid är murverk i östra delen av långhuset, koret samt absiden värdefulla autentiska spår. Dessa delar utgör fortfarande kärnan i kyrkan. Till det ålderdomliga intrycket bidrar även den ursprungliga avsaknaden av en avsatt sockelmarkering samt den branta lutningen på sadeltaket. Vid 1600-talets slut byggs kyrkan till mot väster och ett högt västtorn med klockformad huv och spetsig spira uppförs. Kyrkan har dessförinnan fått en tidsenlig barockinredning i form av en predikstol och en stor altaruppsats, samt att fönstren också vid detta - eller ett tidigare - tillfälle förstorats. Tornet utgör idag en karakteristisk siluett för Bredestads kyrka, och dess spånbeklädnad har en obruten kontinuitet sedan 1600-talets slut då det uppfördes. Interiören i kyrkan bär spår från flera tidsepoker. Från tidig medeltid framträder det ursprungliga långhuset, koret och absiden som tydligt avläsbara delar. Även det medeltida triumfkrucifixet på sin ursprungliga plats vittnar om denna kyrkans äldsta tid i interiören. Altaruppsatsen från 1697 på norra långhusväggen har troligen tillkommit och bekostats av offergåvor till kyrkan under dess period som vallfarts- och offerkyrka under slutet av 1600-talet och är därmed ett av få synliga spår från denna sed. Wisteniusorgel från 1700-talets mitt med välbevarad orgelfasad och återskapad färgsättning är ett kulturhistoriskt värdefullt vittnesmål från denna tid. Från 1700-talets mitt eller tidigare härrör troligen också de rester av väggmåleri som fragmentariskt visas på korets södra vägg i form av framtagen draperimålning. Brädtaket och dess himmelsmåleri inramat av meanderfriser från slutet av 1700-talet vittnar om sin tids nyklassicistiska ideal. Av kulturhistorisk värdefulla spår från senare tider hör bland annat tegelgolvet från 1890-talet och inte minst det bemålade korfönstret från 1922 som är ett av få visuellt tydliga tidsskikt från 1900-talet. Det samlade intrycket av kyrkans interiör är att den präglas av hög ålder och flera under årens lopp måttfulla tillägg och anpassningar till respektive tids användning och stilideal. I stort sett har den bevarat en medeltida präglad rumslighet, uttryckt genom de enkla och välavgränsade volymerna och tjocka murverken. Inventarier, inredning och takmåleri är viktiga och värdefulla delar av kyrkans historia, flera av dessa är också förknippade med kyrkans funktion som offerkyrka omkring 1600-talets slut och den närmast följande tiden. Ingen epok dominerar utan istället är varje tidsskikt är ett kulturhistoriskt värdefullt spår som visar på lång kontinuitet i användandet av kyrkan. På vinden förvaras flera äldre inventarier som är tagna ur bruk och förknippade med kulturhistoriska värden genom den historia de berättar om hur kyrkan användes i äldre tid. Sammanfattning - Bredestad kyrka präglas av hög ålder, där östra delen av långhuset samt kor och absid utgör autentiska byggnadsdelar från tidig medeltid. Dessa innehåller ursprungligt material i murverk och grund, av högt värde som primärkälla för kunskapen om kyrkans äldsta delar. - Utvidgningen mot väster och tornet med sin spetsiga spira och klockformade tornhuv är en del av kyrkans karakteristiska siluett sedan 1690-talet. Spånbeklädnaden har kontinuitet sedan tornet uppfördes. - Västlig utbyggnad med torn, samt altaruppsats och en del andra inventarierna från 1600-talets slut och närmast följande tid, har troligen tillkommit som följd av gåvor till kyrkan under dess period som offerkyrka och är därmed värdefulla vittnesmål om denna sed. Offerkyrkor och därmed förknippade vallfartsseder var ett särpräglat men inte helt ovanligt inslag som det annars finns få konkreta spår från idag. - Kyrkan präglas inte av någon enskild epok utan istället vittnar inventarier, inredning och arkitektur om ett långvarigt användande av kyrkan, där varje tidsskikt utgör ett kulturhistoriskt värdefull avtryck. - Kyrkans orgel har en orgelfasad byggd av Jonas Wistenius 1753, i ursprungligt skick och med återskapad ursprunglig färgsättning. |
