Stäng fönster SÄVSJÖ HYLLETOFTA 11:1 - husnr 1, HYLLETOFTA KYRKA
Byggnad - Värdering
| HYLLETOFTA KYRKA (akt.) | |
| 1/1/08 |
| Motivering |
|---|
|
Hylletofta kyrka är uppförd under 1100-talets andra hälft och är typisk för de så kallade Njudungskyrkorna. . Den är omgiven av en murinhägnad kyrkogård med stiglucka i väster, en av få i länet. Kyrkan är uppförd av sten med bevarat medeltida långhus, kor, korabsid och reformatorisk sakristia. Långhuset har förlängts och tillbyggts med torn i väster. Kyrkans exteriör berättar på ett tydligt sätt om sitt medeltida ursprung och om utbyggnaden vid 1700-talets slut. Den östra delen med långhus, kor, korabsid och sakristia har flera karakteristiska drag för en medeltida kyrka - slät och följsam puts, avsaknad av sockel, och ett brant sadeltak täckt med tjärat spån. Fönstren är rundbågiga och sitter djupt indragna. Det yngre tornets kupol är täckt med falsad kopparplåt och de nyare fönstren är stickbågiga. Material och hantverksmetoder kopplade till dessa karaktärsdrag är viktiga för att bevara kyrkans kulturhistoriska värde. Murverket innehåller information om kyrkans äldsta historia och om ändringar som har gjorts. Som källa till kunskap är detta förknippat med stora värden. Interiören är ett resultat från främst 1950-talets restaurering, med inredning från medeltid, 1700-tal och ett relativt tidlöst 1950-tal. Restaureringen på 1950-talet syftade till återskapa kyrkorummet som det såg ut före 1903 års ändringar. I huvudsak är det en medeltida rumslighet med tjocka murar, enkla volymer, plant tak och en tydlig och avskild kordel med korabsid bakom en triumfbåge. Kalkmålningarna i koret från 1600-talet är värdefulla både ur konsthistorisk synvinkel men också som dokument över kyrkans historia. Korabsiden har en rekonstruerad fönsteröppning bakom altaret som väl passar miljön och tiden. I långhuset är de slutna bänkkvarteren värdefulla för rumsligheten. . Övrig inredning i kyrkorummet har lång historisk kontinuitet, speciellt märks dopfunten från 1100-talets slut samt predikstolen av mästaren Tigerström från 1794. Detta gäller även triumfkrucifixet förutom korset det hänger på som är modernt. Orgeln är ny, tillverkad 1955 i modern stil efter ritningar av Bent Jörgen Jörgensen, och orgelläktarens bröstning är utförd efter de nya bänkdörrarnas speglar. Även om inredningen inte är tidsenligt homogen så hålls den ihop av färgsättningen i kyrkorummet. Den är tillbakahållen - bänkarna är trärena med svart dekormåleri, predikstolen går i blått och taket i grått. Dörrar är målade i grått liksom altarringen. De enda färger förutom dessa är de tegelröda, gråblå och gula i kalkmålningarna i koret. Nya tillägg bör anpassas efter detta. Föremål tagna ur bruk och förvarade på annan plats i kyrkan har ett kulturhistoriskt värde genom det de berättar om kyrkans gudstjänstfirande i äldre tid. Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan: • Karaktärsbärande drag i exteriören är kyrkans branta tak lagt med kyrkspån, den släta putsen på de tjocka murarna, rundbågiga fönster samt avsaknad av sockel. Val av material och hantverksmetoder som rör dessa delar är viktiga för bevarande av de kulturhistoriska värdena. • Interiören präglas av medeltida enkla rumsvolymer och en inredning och inventarier som skildrar kyrkans långa historia. • Murverk och stomme är värdefulla som källa till kunskap om kyrkans äldsta historia |
