Stäng fönster VETLANDA SKEDE 12:1 - husnr 1, SKEDE KYRKA
Byggnad - Värdering
| SKEDE KYRKA (akt.) | |
| 1/1/04 |
| Motivering |
|---|
|
Skede kyrka uppfördes 1833-34. Invigningen hölls av biskop Esaias Tegnér och skedde först 1837. Kyrkobyggnaden kännetecknas av en likartad form och volym som samtidens kyrkor gavs. Dock är det viktigt att ta sig tid och även se de för Skede kyrka kännetecknande särdragen. Kyrkan är viktig både som ett tidstypiskt exempel på dåtidens myckna kyrkobyggande samtidigt som byggnaden uppvisar unika föremål och utsmyckningar. Kyrkomiljön kännetecknas av att kyrkotomten till skillnad från många andra landsortskyrkor ligger i nivå med övrig bebyggelse. Kyrkogården är på traditionellt vis integrerad i kyrkotomten. Gravvårdarna är placerade i rader och avgränsade från varandra genom lågt klippta häckar. Värt att notera är att mindre träd har planterats inne på kyrkotomten och på så vis fungerar rumsbildande. För att utveckla de olika rumsbildande inslagen utanför kyrkobyggnaden skulle väggen till redskapsboden, den som vetter ut mot gravvårdarna, kunna förses med en mer medveten plantering. Där finns idag tecken på att man har påbörjat en platsbildning och det faller sig naturligt eftersom gången fram till platsen utgör en axel, vilken löper från kyrkans södra ingång. Särskilt viktigt att lyfta fram är korets bemålade fönster, vilka både beträffande teknik och motivval skiljer sig från flertalet andra bemålade kyrkofönster. Motivet är inte sakralt utan rent dekorativt och har tydliga likheter med utsmyckningar i form av voluter. Skede kyrka har därtill en ovanligt omfångsrik samling av medeltida träskulpturer, vilka till dels ingår i ett gammalt altarskåp men till stor del är fristående. Därtill uppvisar kyrkorummet ett gott exempel på en läktarunderbyggnad, vilken utgör en nutida förändring, kan ha ett modernt formspråk som både underordnar sig befintligt kyrkorum samtidigt som det tillför kyrkorummet kvaliteter. Nämnda läktarunderbyggnad försöker inte utgöra en del av den äldre fasta inredningen utan står för sin egen tid och de byggmaterial den är uppförd av. Samtidigt har arkitekten Per Rudenstam givit underbyggnaden ett klassiskt formspråk som tar upp de arkitektoniska huvuddragen i kyrkobyggnaden. Läktarunderbyggnaden har även tillfört en dörr mellan hallen under läktaren och porten in till vapenhuset. Detta extra dörrpar möjliggör att sätta upp de ursprungliga dörrarna i vapenhuset och låta de nya glasade dörrarna öka kontakten mellan kyrkorummet och vapenhuset. Sammanfattning - Skede kyrka 1833-1834 och utgör en typisk nyklassicistisk kyrkobyggnad, vilket innebär att den i första hand inte uppmärksammas för sina särdrag utan för att den utgör ett gott exempel på den tidens kyrkoideal. - Kyrkotomten utmärker sig genom att den ligger i nivå med den omgivande bebyggelsen. Detta kan i sig utgöra ett särdrag för kyrkomiljön, vilket poängterar kyrkans roll som liggandes mitt i byn. - Kyrkotomten begravningsplats är flack men har fått en del rumsbildande inslag, bland annat i form av mindre träd. Dessa är viktiga att uppmärksamma, framförallt i samtal om hur en planering för återplantering och framtida föryngring av kyrkotomtens växter läggs upp. - Interiört handlar Skede kyrkas särdrag till stor del om de utsmyckade korfönstren. Genom de centrala placeringarna utgör de ett blickfång i kyrkorummet och därmed automatiskt även stora kulturhistoriska värden. - De lösa inventarierna som är viktiga för kyrkorummet representeras till stor del av träskulpturer, vilka tidigare fanns i Skede gamla kyrka. Det kyrkorum vi idag möter är därför ett resultat av flera hundra års kyrkliga traditioner och kan på så vis också fungera som förebild när det i framtiden blir aktuellt att diskutera eventuella förändringar. Tidsavlagringar kan fogas till varandra utan att den ursprungliga arkitekturen eller kyrkorummets genuina karaktär behöver gå förlorad. - Skede kyrka uppvisar även nytillkomna särdrag värda att uppmärksamma. Här kan nämnas dess läktarunderbyggnad. Där har arkitekten arbetat mycket gestaltande med utgångspunkt i det ursprungliga kyrkorummet, församlingens önskemål om en mer användarvänlig kyrka och löst uppdraget genom att använda ett enkelt formspråk och gedigna material. |
