Stäng fönster KUNGÄLV KYRKAN 1 - husnr 1, KUNGÄLVS KYRKA
Byggnad - Värdering
| KUNGÄLVS KYRKA (akt.) | |
| 10/10/05 |
| Motivering |
|---|
|
KUNGÄLVS KYRKA av trä uppfördes under åren 1681-1688 på samma plats som sin föregångare från omkring 1658-61, vilken brändes 1676 i samband med krigshandlingar. Kyrkan färdigställdes genom ytterligare kompletteringar fram till omkring år 1700. Kyrkan och kyrkotomten utgör en viktig och integrerad del i den välbevarade träbebyggelsen i gamla Kungälv, vilken utgår område av riksintresse för kulturmiljövården. Kyrkan har ett mycket framträdande läge invid torget. Byggnadens 1600-talstimmerstomme är helt intakt, endast en senare öppning har tagits upp invid sakristian. EXTERIÖRENS huvuddrag bär fortfarande sen 1600-talskaraktär, även om denna har påverkats av att kyrkan sedan 1800-talets mitt är målad med vit oljefärg. Senare tillägg i form av vindfång 1935 och sakristian 1935/1976 underordnar sig helheten väl. Med undantag för tornets takmaterial har några större förändringar av exteriören aldrig skett. INTERIÖREN är mycket värdefull. Den är mycket praktfull och helt präglad av barock, med de heltäckande takmålningarna och de många träsniderierna av hög klass, vilka till väsentliga delar härstammar från kyrkans byggnadsfas mellan 1681 till 1700. Flera vid tiden betydelsefulla hantverkare med hemvist i Göteborg har utfört dessa arbeten, som bildhuggaren Marcus Jäger d ä (altaruppsats, dop- och altarskrank), konstmålarna Johan Hammer (altaruppsats), Cristian von Schönfelt (altarring), Eric Grijs (dopfunt, läktare, samt de i interiören dominerande takmålningarna, och möjligen också andra delar i interiören) och slutligen den mindre kände Nils Persson (uppsättning och komplettering av predikstolen, dopfunt, altarring, läktarbarriär). Interiören har under 1700- och 1800-tal delvis skiftat karaktär genom vissa övermålningar, men det ursprungliga utseendet och senbarockkaraktären har återställts genom restaurerings- och konserveringsarbetena 1935. Dominerande blickfång är predikstolen (ursprungligen från 1633), altaruppsatsen och framförallt de heltäckande takmålningarna. Karaktären av efterreformatorisk korskyrka är mycket framträdande, och det bör påpekas att plandispositionen inne i kyrkan, med bänkkvarterens storlek, gångar, kor, dopplats etc aldrig har ändrats. Karaktäristiska för Kungälvs kyrka är också de inbyggda s k högreståndsbänkarna längst bak i respektive bänkkvarter. Det moderna orgelhuset (1969) har en sparsmakad utformning och avsikten har varit att orgeln, trots sin modernitet, skall harmoniera med kyrkorummets barockkaraktär. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan: - Kungälvs kyrka är som helhet en mycket välbevarad barockkyrka i trä från sent 1600-tal, och bör anses omistlig i ett nationellt perspektiv, särskilt med tanke på interiören. - Kyrkan ingår i den välbevarade äldre bebyggelse som utgör motiv för riksintresset i Gamla Kungälv. - Exteriören är välbevarad från äldre tid, med många utvändiga detaljer som inte är yngre än 1850-tal (fönster, panel etc), i vissa fall kanske från byggnadstiden. - Kyrkans invändiga färgsättning är sedan 1935 vald för att tillsammans med konserverade takmålningar och äldre inredning mm återskapa interiörens utseende vid 1700-talets början. - De värdefulla äldre inredningsdetaljerna i trä i form av predikstol (1633) altaruppsats (1684), altarring (1699), dopfunt (1697), dop- och altarskrank med skulpturer (1684), bänkinredningens utsida (1681-82), läktarbröstningen (1699-1700), liksom även det värdefulla invändiga måleriet i taket (1699-1700) och på de ovan nämnda inredningsdetaljerna. |
