Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster KUNGÄLV MARSTRAND 43:1 - husnr 1, MARSTRANDS KYRKA

 Byggnad - Värdering

MARSTRANDS KYRKA (akt.)
10/10/05
Motivering
MARSTRANDS KYRKA är troligen byggd vid 1200-talets slut, eller kring år 1300, som kyrka för franciskanerkonventet. Det är Bohusläns enda bevarade klosterkyrka. Kyrkan var tidigare tvåskeppig med kryssvalv över långhus och kor. Torn har funnits sedan 1500-talet. Sakristia byggdes till på 1500- eller 1600-talet. Under åren 1807-1819 genomgick kyrkan en mycket omfattande ombyggnad och renovering, med ny inredning, helt nya tak (ytter- och innertak), nya vapenhus i norr och söder samt låga tillbyggnader till tornet.

Kyrkan är en viktig del av den kulturhistoriskt värdefulla äldre stadsmiljön på Marstrand, vilken är av riksintresse för kulturmiljövården, och där äldre stadslämningar under mark är skyddade såsom fast fornlämning. Kyrktornet utgör ett landmärke i landskapet kring Marstrandsbassängen.

Kyrkobyggnaden är en medeltida klosterkyrka som senare övergått till att vara församlingskyrka. Den har sitt MEDELTIDA murverk och sin medeltida planlösning bevarad. Åtminstone korets fönsteröppningar, och eventuellt också långhusets, bör vara av medeltida ursprung.

Kyrkans nuvarande gestaltning, exteriört som interiört, härrör i allt väsentligt från arbetena 1807-1819. EXTERIÖRENS karaktär är en särpräglad kombination av den medeltida byggnadskroppen (smalare kor, medeltida fönstersättning, strävpelare), och de mycket flacka takfallen från 1800-talets början samt de mycket utpräglat nyklassicistiska vapenhusen.

INTERIÖREN har, trots den egentligen medeltida planlösningen, framförallt en väl sammanhållen nyklassicistisk karaktär. Kyrkorummet är stort, öppet och ljust och med ett flackt välvt tak. Inredningen har med få undantag ett klassicistiska formspråk. Senare renoveringar har gjort ändringar och tillägg, men har ändå inte omformat helheten. I interiören finns främst inredning från ombyggnadsperioden 1805-1817, där särskilt märks läktarpartiet och orgelhuset av Johan Peter Pohl. Här finns också några äldre inventarier, som predikstolen 1691, det 1912 restaurerade medeltidskrucifixet, högreståndsbänkarna från 1700-talet, psalmnummertavlor 1712, samt delar av den äldre läktarbröstningen med 1700-tals målningar av Eric Grijs.

Ovanligt är det mot öster sluttande golvet, som leder till att kyrkorummet upplevs som kortare om man står vänd mot koret, och som längre om man står i koret vänd åt väster. De slutna fristående bänkkvarteren är viktiga för kyrkorummets karaktär.

I kyrkan finns också ett flertal gravhällar, vilka alla ursprungligen legat i golvet.


ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan:

- Kyrkans historia som medeltida konventskyrka, samt belägenheten i den värdefulla stadsmiljön på Marstrand (av riksintresse för kulturmiljövården) gör att kyrkan hör till ett nationellt omistligt kulturarv. Kyrkans medeltida murverk, planlösning och fönsteröppningar är i sig omistliga historiska dokument.
- EXTERIÖREN är i huvudsak välbevarad sedan ombyggnaden 1807-1819
- INTERIÖREN är präglad av ombyggnaden 1807-1819, där det klassicistiska formspråket dominerar.
- De äldre bevarade inventarierna som högreståndsbänkar, psalmnummertavlor, läktarmålningar mm.