Stäng fönster LYSEKIL BRO PRÄSTGÅRD 1:2 - husnr 1, BRO KYRKA
Byggnad - Värdering
| BRO KYRKA (akt.) | |
| 4/14/05 |
| Motivering |
|---|
|
BRO KYRKA har ett ursprung i 1100-talet, men fick sin nuvarande form vid en kraftig ombyggnad under åren 1692-96, kompletterad 1937-38 med ett nytt kyrktorn samt sakristia. Kyrkan ligger i en samlad kulturhistoriskt värdefull miljö av riksintresse för kulturmiljövården, med prästgård, flera skolbyggnader samt andra byggnader som har koppling till platsens funktion som sockencentrum. En ruin efter en medeltida kastal finns ca 500 m nordöst om kyrkan. Kyrkomiljön är väl synlig i det omgivande landskapet. Av den MEDELTIDA STOMMEN återstår väst- och norrvägg, dvs nuvarande kyrkans nordvästra hörn, samt det medeltida vapenhusets sydvägg. Dessutom enstaka profilerade stenar i det övriga murverket, vilket till delar är uppbyggt med material från de medeltida syd- och östpartierna. Kyrkans EXTERIÖR fick sin nuvarande form vid ombyggnaden 1692-96. Kyrkan är därmed ett i Bohuslän ovanligt tidigt exempel på medeltida kyrkor som senare förstorats. Mindre ändringar har därefter skett, dels i samband med reparationer och dels när sakristian och tornet byggdes till. Tornet ansluter i formen till tidigare trätorn. INTERIÖREN har en tydlig och sammanhållen barockprägel, och domineras av de högklassiga arbetena i altaruppsats och predikstol, samt det praktfullt bemålade taket. Även övriga inventarier och målningar tillkomna under 1600- och 1700-tal bidrar till denna karaktär. Särskilt värdefull är innertakets målning av Christian von Schönfeldt 1709, ett av hans bästa bevarade verk. Vidare altaruppsatsen av Marcus Jäger senior, tillverkad till kyrkans återinvigning 1696 och målad av Johan Hammer, samt predikstolen av Christian Falk 1722. Här finns också kyrkans äldre uppsats av Hans Swant, från 1667, dopfunt från 1697 (senare målad av Christian von Schönfelt) samt läktare från 1738, målad 1742 av Mårten von Schönfelt. Det enda klassicistiska föremålet i interiören är orgelfasaden, ritad av E von Rothstein 1856. Kyrkorummet har lång historia, men barockkaraktären är den som framhävdes vid den senaste stora renoveringen 1937-38, då också nya golv lades in och helt ny bänkinredning byggdes, vilken i sin form inspirerad bl a av prästbänken från tidigt 1700-tal. Senare arbeten har inte förändrat denna karaktär. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Det medeltida delarna av murverket utgör i sig ett omistligt historiskt dokument - Kyrkans tydliga barockkaraktär, särskilt interiört. - Den mycket värdefulla äldre träinredningen. - Christian von Schönfelts takmålning är ett av hans mest värdfulla bevarade verk, och är omistligt. |
