Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster LYSEKIL KYRKEBY 5:1 - husnr 1, LYSE KYRKA

 Byggnad - Värdering

LYSE KYRKA (akt.)
6/9/05
Motivering
LYSE KYRKA uppfördes 1911-12 strax intill sin 1909 nedbrunna föregångare. Denna, som idag står kvar som ruin, hade i sin tur 1851 efterträtt en medeltida föregångare. Den nya kyrkan placerades på en intilliggande höjd, på en delvis med stödmurar uppbyggd terrass, och är idag omgiven av kyrkogårdsdelar av olika ålder, ruinen efter den gamla kyrkan, och församlingshem och ekonomibyggnader. Allt tillsammans bildar en väl sammanhållen KYRKOMILJÖ med ett framträdande läge i landskapet. Kyrkomiljön har medeltida rötter men är framförallt präglad av perioden 1851-1952, även om församlingshem och ekonomibyggnader i och för sig är uppförda senare. Miljön kring Lyse kyrka utgör en kulturmiljö i Lysekils kulturmiljövårdsprogram.

Kyrkan är ritad av arkitekten Sigfrid Ericson, och uppförd med STILDRAG som hämtat inspiration såväl från romanska medeltida sockenkyrkor (framförallt exteriören) som från de nationalromantiska strömningarna vid tiden för förra sekelskiftet 1900 (främst interiören). Dessa stildrag är mycket konsekvent genomförda i såväl helhet som detaljer, och har kombinerats med en stark materialverkan i såväl exteriörens granitfasader som i interiörens obehandlade eller tunt laserade träytor. Även kyrkoterrassens stödmurar samverkar med kyrkans granitfasader i detta uttryck.

EXTERIÖREN är i stort sett helt oförändrad sedan byggnadstiden. Här finns inte bara de stora dragen bevarade, utan även detaljer i murning, koppartak, beslag etc. INTERIÖRT är stilkaraktären mycket väl bevarad, trots att vissa ändringar gjorts (bänkkvarter, rum under läktare, sakristia). Bevarad från byggnadstiden finns hela takkonstruktionen (förmodligen inte ytbehandlad senare), liksom den dekormålade bården vid takfoten, läktare med orgelhus, bänkgavlar, golv, predikstol, altare och altarring, dopfunt, altaruppsats, ljuskronor, flera dörrar mm. Dessutom är ljusarmaturerna från elektrifieringen några få år senare bevarade. Från taklistens på putsen dekormålade bård liksom i takkonstruktionen av trä ovanför rör det sig sannolikt som ursprungliga, icke ommålade, ytskikt. Detsamma gäller läktarbröstningen och flera andra detaljer i inredningen.

Lyse kyrkas välbevarade arkitektur representerar därmed på ett mycket tydligt sätt de kyrkor som årtiondet efter sekelskiftet 1900 byggdes i karaktäristisk nationalromantik, där valet av fasad- och takmaterial liksom kulörer och ytbehandling utgör väsentliga delar i arkitekturen.


ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:

- EXTERIÖREN är i stort sett helt oförändrad sedan byggnadstiden.
- Detaljerna i tornets koppartak, såväl plåtformat som vattenutkastare mm.
- Materialval och materialbehandling är mycket viktiga för såväl den exteriöra som interiöra karaktären.
- INTERIÖREN är helt präglad av de ursprungliga arkitektoniska ambitionerna.
- Bevarade delar av den ursprungliga inredningen.