Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster ENKÖPING SIMTUNA 4:1 - husnr 1, SIMTUNA KYRKA

 Byggnad - Värdering

Simtuna kyrka (akt.), SIMTUNA KYRKA (akt.)
8/21/08
Motivering
Simtuna kyrka med sitt höga torn utgör en landmärke i det platta slättlandskapet vid den stora riksvägen. Kyrkan är ovanligt stor och har en komplex form med sina senmedeltida korsarmar. Utvändigt sett blandas nyklassicism och medeltid i kyrkans former. Invändigt präglas kyrkorummet i hög grad av de senmedeltida valven och valvmålningarna. Den fasta inredningen speglar nyklassicismens ideal även om bänkinredningen är tillverkad så sent som 1955. Interiören i övrigt är ett resultat av en stor restaurering på 1950-talet som på sitt sätt är mycket tidstypisk.

Kyrkogården är märklig med sitt stora inslag av grusgravar och tujorna som planterades på 1920-talet.

Att särskilt tänka på vid användning och förvaltning av kyrkoanläggningen och byggnaderna
- Platsens karaktär av gammalt sockencentrum med lång kontinuitet har stort kulturhistoriskt värde.
- Kyrkogårdens traditionella karaktär med bogårdsmur och stora lövträd samt gravvårdar från olika epoker har stort värde för upplevelsen av kyrkomiljön.
- Det stora inslaget av grusgravar och tujaplanteringarna från 1920-talet ger kyrkogården en särpräglad karaktär.
- Det putsade f.d. sockenmagasinet (senare bårhus) i kyrkogårdens nordvästra hörn har ett kulturhistoriskt värde som minne från 1700-talets samhälle och är av betydelse för upplevelsen av kyrkogårdsmiljön.
- Dopfunten från 1200-talet är kyrkans äldsta föremål och har ett stort konst- och kulturhistoriskt värde samt förstärker upplevelsen av kyrkorummets långa kontinuitet.
- Kyrkans interiör präglas av de senmedeltida valven och målningarna vilka i hög grad bidrar till rumsupplevelsen samt har ett byggnads- och konsthistoriskt värde.
- Interiören fick sin nuvarande karaktär vid 1955 års restaurering och är av restaureringshistoriskt intresse.
- Altaruppsatsen, altarringen och nummertavlan härrör samtliga från 1700-talet då även koret omgestaltades och fick ett nytt valv. Denna del av kyrkan speglar 1700-talets kyrkobyggnadsideal och har ett byggnadshistoriskt värde.