Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster UPPSALA BJÖRKLINGE 1:1 - husnr 1, BJÖRKLINGE KYRKA

 Byggnad - Värdering

Björklinge kyrka (akt.), BJÖRKLINGE KYRKA (akt.)
10/1/05
Motivering
Björklinge kyrka är Upplands kanske främsta och mest storslagna exempel på stormaktstidens kyrkobyggande. Det är en medeltida kyrka som fick sin nuvarande karaktär vid en stor om- och tillbyggnad på 1650-talet då Agneta Horn, ägaren till Sätuna säteri, lät bygga om kyrkan till ett äreminne över sin avlidna make Lars Kruus. Kyrkan förlängdes åt öster med ett nytt kor under vilket ett gravkor, Sätunakoret, placerades. Även arkitektoniskt är kyrkan ett uttryck för 1600-talet med sina fyra hörntorn med spetsiga spiror och sitt höga, valmade tak. Kyrkan är full av begravningsminnen från 1600-talet och 1700-talet. Östgaveln karakteriseras av sina utvändiga sandstensskulpturer. Den fasta inredningen härstammar också från stormaktstiden och utgörs bl.a. av en välbevarad bänkinredning samt en märkvärdig rest av ett korskrank. Orgeln i nyrestaurerat skick räknas till de finaste barockorglarna i Uppland. De senmedeltida valvmålningarna som hade överkalkats i samband med Agneta Horns ombyggnad togs fram vid en restaurering 1918.

Att särskilt tänka på vid användning och förvaltning av kyrkoanläggningen och byggnaderna
* Kyrkan ligger väl synlig mot söder på åssluttningen i Björklinge och har en stor betydelse för landskapsbilden.
* Medeltiden sätter starkt sin prägel på långhusets interiör genom de medeltida valvformerna och kalkmålningarna. Både valv och målningar är omistliga ur kulturhistorisk synpunkt och av stor betydelse för rumsupplevelsen.
* Björklinge kyrka är ett av de främsta exemplen på stormaktstidens kyrkobyggande i Uppland vilket ger den ett stort arkitekturhistoriskt och kulturhistoriskt värde.
* Björklinge kyrka är mycket rik på begravningsminnen från 1600- och 1700-talen som är framstående exempel på adelns begravningskick under denna tid. De har ett stort kulturhistoriskt värde och är viktiga rumsskapande element.
* Den fasta inredningen i kyrkan är välbevarad sedan 1600- och 1700-talen och har ett omistligt värde som rumsskapande element men även ett stort kulturhistoriskt egenvärde.
* Den nyrestaurerade Olof Hedlund-orgeln från 1740 räknas som en av de bäst bevarade barockorglarna i Uppland och har ett stort musikaliskt och kulturhistoriskt värde.
* De senmedeltida kalkmålningarna i valven har ett stort kulturhistoriskt värde som välbevarade exempel på 1400-talets ornamentik och bildvärld.
* Kyrkogården har gott om grusgravar med stora, påkostade gravstenar från decennierna kring 1900 vilka äger ett stort kulturhistoriskt värde som välbevarade exempel på sin tids gravskick.