Stäng fönster UPPSALA LENA 2:1 - husnr 1, LENA KYRKA
Byggnad - Värdering
| Lena Kyrka (akt.), LENA KYRKA (akt.) | |
| 10/1/04 |
| Motivering |
|---|
|
Lena kyrka är ovanlig såtillvida att den bevarat sin ursprungliga medeltida planform i stort sett intakt sedan byggnadstiden. Arkitekturhistoriskt sett hör den till de påkostade stora tegelkyrkor som uppfördes i Uppland under decennierna kring år 1300. Till denna grupp kyrkor räknas även Vendel och Tensta m.fl. Exteriören präglas av förändringarna som utfördes på 1700-talet då Salstakoret byggdes och hela kyrkan putsades. Interiören präglas till stor del av den renovering som utfördes 1961-63 efter ritningar av arkitekten Jörgen Fåk. Han lät omgestalta inredningen med ny läktarbarriär, ny orgel och altarring och nya armaturer samt ny färgsättning samtidigt som den medeltida korväggen rekonstruerades. Den nya fasta inredningen står i stark kontrast till väggarna och valven med sina medeltida målningar och de konsthistoriska intressanta föremålen som predikstolen och altarskåpet och dopfunten. Att särskilt tänka på vid användning och förvaltning av kyrkoanläggningen och byggnaderna 1. Lena kyrka har ett mycket stort arkitekturhistoriskt värde som ett välbevarat exempel på den höggotiska arkitekturen från tiden kring år 1300. 2. Valven i koret och sakristian är kulturhistoriskt intressanta eftersom de är ursprungliga från byggnadstiden med bevarade målningar, vilket är mycket ovanligt. 3. Salstakoret är ett intressant och välbevarat exempel på den svenska högadelns begravningsskick under stormaktstiden. 4. Altarskåpet från 1400-talet är mycket välbevarat i ursprungligt skick och är kyrkans förnämsta inventarie med ett högt kultur- och konsthistoriskt värde. 5. Interiören präglas av 1960-talets ombyggnad och är ett konsthistoriskt intressant exempel på sin tid restaureringsideal. 6. Kyrkbänkarna från 1904 är typiska för sin tid och har ett kulturhistoriskt värde eftersom det idag är ganska sällsynt med välbevarade kyrkbänkar från denna epok. 7. Kyrkogården har ett stort inslag av grusgravar och äldre gravvårdar från tiden kring sekelskiftet 1900, däribland särskilt många gravvårdar i gjutjärn vilket hänger samman med produktionen på Vattholma bruk. De har därför ett stort lokalhistoriskt och kulturhistoriskt värde förutom att de utgör ett viktigt miljöskapande inslag på kyrkogården. 8. Kyrkogårdsmuren med sina grindstolpar och smidesgrindar samt trädkransen har ett stort miljöskapande värde och är omistliga för upplevelsen av den kulturhistoriskt värdefulla kyrkomiljön. |
