Stäng fönster UPPSALA ÄRENTUNA 3:1 - husnr 1, ÄRENTUNA KYRKA
Byggnad - Värdering
| Ärentuna kyrka (akt.), ÄRENTUNA KYRKA (akt.) | |
| 12/15/04 |
| Motivering |
|---|
|
Ärentuna kyrka är i stort sett oförändrad sedan senmedeltiden. Dess uppbyggnad med långhus och smalare kor utgör en övergångsform mellan det romanska skedet och det gotiska salkyrkoskedet. Dess yttre arkitektur är artikulerad genom de putsade blinderingsnischerna. Vapenhuset har bevarat mycket ålderdomliga vindskidor. Interiören präglas till stor del av de välbevarade kalkmålningarna från 1430-talet. I bänkinredningen har man återanvänt delar av 1690-talets bänkskärmar, gavlar och dörrar. Predikstolen är ett konstnärligt högtstående verk av bildhuggaren Magnus Granlund. Att särskilt tänka på vid användning och förvaltning av kyrkoanläggningen och byggnaderna * Kyrkogården har bevarat en traditionell karaktär där stenmur, grindstolpar och järngrindar, trädkrans och grusgångar är de viktigaste miljöskapande elementen tillsammans med gravarna. * Den medeltida stigluckan i östra kyrkogårdsmuren har ett stort byggnadshistoriskt värde som den enda kvarstående delen av medeltidens bogårdsmur. * Ärentuna kyrka är en av de bäst bevarade medeltida kyrkorna i länet som i stort sett bevarats intakt sedan 1400-talet. Detta ger kyrkan ett mycket stort byggnads- och kulturhistoriskt värde. * De välbevarade målningarna i vapenhus, långhus och kor är av omistlig betydelse för upplevelsen av kyrkorummet samtidigt som de äger ett stort konst- och kulturhistoriskt värde. * Predikstolen är ett verk av bildhuggaren Magnus Granlund från 1761. Den har ett stort konsthistoriskt värde som ett välbevarat exempel på rokokostilen. * Bänkinredningen härrör från 1693 vilket på grund av dess höga ålder ger den ett högt kulturhistoriskt värde. * Klockstapeln härrör från 1600-talet men fick sin nuvarande form 1772. Därefter har inga förändringar skett vilket ger byggnaden ett stort kulturhistoriskt värde om ett exempel på 1700-talets träbyggnadskonst. |
